Industriarbetarnas tidning

Kemiavtalet klart

24 mars, 2004

Skrivet av

Sex tusen arbetare inom den kemiska industrin fick i natt ett nytt treårsavtal. Avtalet följer andra avtal inom processindustrin. Lönerna ökar med 6,8 procent på tre år och arbetstidsförkortningen fortsätter.

Avtalet blev klart i natt. Industrifacket kunde säga ja till medlarna efter segslitna diskussioner i förhandlingsdelegationen.

Oenigheten gällde framför allt två frågor.

• Överföringen av komptid. I dag kan 100 timmar av den komptid man tar ut efter övertidsarbete återföras så att arbetsgivaren kan ta ut ytterligare övertid. Den som exempelvis har jobbat 200 timmar övertid och sedan tar ut 100 timmar i komp kan beordras till ytterligare 100 timmar övertid. Arbetsgivarna ville ta bort taket medan Industrifackets förhandlingsdelegation sänka taket till noll. Kompromissen slutade på 100 timmars tak även i fortsättningen.

• När helg-OB ska börja gälla. I dag utgår den högre OB-ersättningen från lördag morgon. Industrifacket hade krävt att den högre ersättningen ska börja gälla redan fredag kväll. För den som tjänar 20 000 kronor i månaden innebär skillnaden i OB-ersättning cirka 25 kronor i timmen. OB-ersättningen betalas inte ut i fasta kronbelopp utan som divisorer, det vill säga som en procentuell andel av månadslönen. Även här fick förhandlingsdelegationen ge sig. Helg-OB gäller även i fortsättningen från lördag morgon.

Löneutrymmet på varje företag bestäms lokalt i förhandlingar mellan arbetsgivare och den lokala fackklubben. Kommer parterna inte överens om utrymmet gäller det centrala avtalets ”skyddsnät”. Det innebär att lönerna på det enskilda företaget ska öka med minst 2,2 procent första avtalsåret och med 2,3 procent för vart och ett av de två återstående avtalsåren.

Om facket och arbetsgivaren inte blir överens om fördelningen ska varje individ garanteras en ökning som motsvarar cirka 59 procent av utrymmet.

Inför årets avtalsrörelse ville arbetsgivarna ta bort lägstlönerna. I stället höjs de med 1 447 kronor på tre år. När det tredje avtalsåret börjar den 1 april 2006 ska ingen tjäna under 14 762 kronor i månaden. Lägstalönerna höjs med 3,5 procent under vart och ett av de tre avtalsåren.

– Det är inte många som ligger på lägsta lön, men det är ändå en viktig markering att den som går på avtalets lägsta lön också ska hänga med i löneutvecklingen, säger Kurt Wahlter, Industrifackets avtalssekreterare.

Till låglönesatsningen ska också höjningen av lägsta semesterlön fogas. Liksom på andra avtalsområden höjs lägsta semesterlön med 40 kronor om dagen under hela avtalsperioden.

Tilläggen, i huvudsak inställelseersättningarna som utgår till den som kallas in att jobba två gånger samma dygn, under ledig helg eller på ett friskift, höjs också. Första året med 2,2 procent, andra året med 2,5 procent och sista året med 2,6 procent.

Arbetstidsförkortningen tillförs 0,25 procent vart och ett av de sista två avtalsåren. Liksom tidigare kan förkortningen – efter överenskommelse mellan företaget och klubben – tas ut antingen som kortare arbetstid, som avsättning till pensionspremie eller i kontanter.

Föräldralönen byggs ut från två till tre månader och gäller upp till det att barnet är 18 månader. Men vissa företag har lokala avtal som är betydligt bättre än riksavtalets skrivningar. Vissa företag betalar ut föräldralön ända upp till det att barnet är sju år. Parterna är i avtalet noga med att påpeka att de lokala avtal som är bättre än det centrala får leva vidare.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?