Industriarbetarnas tidning

Norska grafiker nobbar 100 miljoner

7 april, 2004

Skrivet av CHRISTER KÄLLSTRÖM

Vi vill inte ha det som svenska grafiker säger norska Aftenpostens klubbordförande, och tackar nej till att sälja ut filmsatsparagrafen för 100 miljoner kronor.

Ledningen i den norska dagstidningen Aftenposten erbjuder alla grafiker över 55 år förmånliga avgångsvederlag. I gengäld vill arbetsgivaren ha bort den så kallade filmsatsparagrafen, som reglerar vilka arbetsuppgifter som bara kan utföras av grafikerna. Men grafikerna säger nej –  både till avgångsvederlag och ett borttagande av filmsatsparagrafen.

Filmsatsparagrafen är ett regelverk som ingår i kollektivavtalet mellan Mediebedriftenes Landsforening och Norsk Grafisk Forbund. Paragrafen har länge varit föremål för skarpa diskussioner mellan tidningsägare och grafiker. Enligt arbetsgivarna förhindrar bestämmelsen en rationell produktion, medan grafikerna menar att den säkrar deras arbetstillfällen.

Aftenpostens vd, Olav Mugaas, vill ge alla grafiker över 55 år lukrativa utbetalningar fram till pensionsåldern om de slutar. Det rör sig om cirka 50 grafiker. Totalt skulle avgångspaketet kosta tidningen drygt 100 miljoner kronor (svenska). Som motprestation skulle grafikerna acceptera ett borttagande av filmsatsparagrafen.

– Nej, detta vill vi inte gå med på, säger Gunnar Nordby, som är ordförande i Aftenpostens Grafiska Klubb. Om filmsatsparagrafen försvinner skulle vi i Norge få samma förhållanden för grafikerna som de fått i Sverige och många andra västeuropeiska länder, det vill säga att ytterligare arbetstillfällen skulle försvinna. Under senare tid har det runt om i landet getts många dispenser från filmsatsparagrafen. Idag är det bara ombrytningen av sidorna som sköts av grafiker.

– På Aftenposten vill man låta unga journalistvikarier för låg lön utföra detta arbete. Därmed kan tidningen spara lite pengar. Men vi går inte med på att ta bort paragrafen.

– För övrigt kan vi inte göra det, för det är ett avtal som ingåtts på central nivå, understryker Gunnar Nordby.

Och på Norsk Grafisk Forbund säger vice förbundsordförande Anders Skattkjær att det inte är aktuellt att ändra avtalet på detta område.

Olav Mugaas framhåller att filmsatsparagrafen är mycket dyr för Aftenposten, som på grund av paragrafen förhindras att driva en effektiv produktion:

– Filmsatsparagrafen försämrar vår konkurrenskraft, och det är inte bra i tider med stram ekonomi. När grafikerna har monopol på vissa arbetsuppgifter, så förhindras vi att utforma organisation på bästa möjliga sätt. Om paragrafen försvann, så skulle vi inte låta unga journalistvikarier överta grafikernas arbetsuppgifter. Vi kan klara ombrytningen utan nyanställningar.

När de centrala förhandlingarna inleds senare i år kommer Aftenposten att upprepa sitt krav om ett borttagande av filmsatsparagrafen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?