Industriarbetarnas tidning

30 procent på sex år till Metalltoppen

4 maj, 2004

Skrivet av FREDRIK KORNEBÄCK

De senaste tre åren har metalltoppen haft en mindre löneökning än verkstadsarbetarna. Perioden innan hade metalltoppen en betydligt större löneökning. Det var framför allt en följd av ett nytt lönesystem, enligt Metall.

I början av 1999 var förbundsordförande Göran Johnssons månadslön från Metall 38 753 kronor. När han fått ut sin lönehöjning för 2004 tjänar han 50867 kronor. Det är en höjning med 31,3 procent på sex år. I genomsnitt har lönerna för de nio personerna i Metalls förbundsstyrelseberedning höjts med 30,5 procent under perioden.

Lönerna för kongressvalda personer i metalltoppen, till exempel Göran Johnsson, bestäms av en kommitté av förtroendevalda utsedda av Metalls kongress. Övriga chefer inom Metall följer ett lönesystem godkänt av Metalls förbundsstyrelse.

När lönerna för Metalls förbundskontor sätts följer de genomsnittet för den löneökning verkstadsarbetarna fick ut året innan, inklusive löneglidning.

År 2003 ökade lönerna inom verkstadsavtalets område med 2,7 procent, enligt Metalls statistik. Det betyder att löneökningarna för hela förbundskontoret år 2004 ska bli omkring 2,7 procent.

– Det gäller helheten för förbundskontoret och är ett system vi följt i många år, säger Metalls informationschef Anders Ferbe.

Under den senaste treårsperioden har löneökningarna för Göran Johnsson och den övriga metalltoppen stått tillbaka för andra anställda på förbundskontoret. Lönerna på verkstadsavtalets område ökade med 10 procent från början av 2001 till och med 2003. Metalltoppens löner ökade med 8,5 procent mellan 2002 och 2004.

Utvecklingen för treårsperioden innan såg annorlunda ut, visar Dagens Arbetes genomgång. Metalltoppens löner ökade med 20,3 procent medan verkstadsavtalets löner ökade med 8,6 procent.

Enligt Metalls informationschef Anders Ferbe har löneökningarna för förbundskontoret hela tiden hållit sig inom de bestämda ramarna. Den goda löneutvecklingen för metalltoppen mellan 1999 och 2001 har två förklaringar, enligt Ferbe.

* År 2000 förändrades förbundskontorets löner. Ombudsmännen fick inte längre researvoden. Arvodena lades i stället på de anställdas grundlöner. Förändringen var kostnadsneutral. Förbundskontorets anställda fick alltså en högre grundlön, men inte mer i lönekuvertet.

* År 2001 infördes ett nytt lönesystem för Metalls chefer. Det innehåller tillägg för olika kompetenser och ansvarsområden. Systemet höjde lönerna för flera av cheferna. Men löneökningen för hela förbundskontoret följde fortfarande verkstadsarbetarnas utveckling, enligt Anders Ferbe.

– De beslut och uppföljningar som gjorts visar att löneökningarna för kollektivet på förbundskontoret följer snittet på verkstadsavtalet.

Med andra ord så har löneskillnaderna ökat på förbundskontoret?

– Ja. När lönesystemet för chefer på Metall förändrades var det uttalat att vi skulle ha ett system som befrämjade kompetensutveckling och flexibilitet. Man skulle uppmuntras att ta nya uppgifter, säger Anders Ferbe.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.