Industriarbetarnas tidning

Tryckeri sparkade trotjänare

5 maj, 2004

Skrivet av LISBETH ULFSTEDT

Se till att du har rätt kvalifikationer. Annars kan det gå för dig som för tre trotjänare på Printcom. Efter en omorganisation står de utan arbete.

– Vi känner oss idiotförklarade, säger Tommy Johansson som arbetat i 38 år på företaget.

Det började en tisdag, den 10 februari i år. Jeanette Gagner, Inger Blom och Tommy Johansson jobbar på vid sina maskiner. De har varit med om kriser förr och det har alltid ordnat sig. Men inte den här gången.

Inger Blom minns hur paff hon blev. Beskedet att hon, efter 24 års anställning, inte längre platsade på företaget, kom fullständigt oväntat.

– Samtidigt kändes det så snopet, säger hon nu drygt två månader senare.

Under kafferasten den tisdagen hämtades Jeanette Gagner till kontoret och fick samma besked. ”Inte tillräckliga kvalifikationer för att passa in i den nya organisationen” hette det efter 17 års anställning. Hon minns hur ledsen, arg och sårad hon blev.

– Vi hade inte hört ett dugg om någon omorganisation, säger hon.

Om möjligt ännu mer förvånad blev Tommy Johansson, som med sina 38 år på företaget och sin bakgrund som typograf, plantryckare, offsettryckare och screentryckare inte precis kunde stå på tur för att få sluta. Trodde han.

– Jag hade aldrig hört att dom skulle vara missnöjda med mitt arbete. Men nu sade dom att det varit kaos hela tiden under dom åren jag haft hand om utläggen av screenjobben. Det kunde dom väl sagt tidigare, säger han oerhört besviket.

Printcom skrotade sin screenpress för cirka fem år sedan, men samtidigt fortsatte en del uppdrag för screen komma in från kunderna. Tommy fick hand om att lägga ut de jobben på andra tryckerier, samtidigt som han körde Heidelbergarna på big, stans och en del numrering. Det var gamla maskiner, men Tommy hade även vana vid modernare saker. På 80-talet, då han arbetade på en boktryckspress, tog han tre års tjänstledigt för att gå den grafiska utbildningen på Rönnowska i Helsingborg. Han insåg att framtiden låg i offsettekniken och därför ville han lära sig den.

– Sedan körde jag en supermodern Comori-press med automatiskt plåtbyte och gummidukstvätt i 14 år, berättar han.

Printcoms nya organisationsplan innebär att alla tryckare ska vara ”mångtryckare”, kunna köra flera olika maskiner, eller kunna lära sig det på tre månader. Personalen fick information om den nya organisationen några dagar efter uppsägningarna.

– Jag fick inte se planen förrän vi hade centrala förhandlingar, säger Jeanette Gagner.

Alla de tre uppsagda är tryckare, men ingen är utbildad på de nyaste flexopressarna.

– Jag hoppade in ett par gånger när det var totalpanik och det helt enkelt inte fanns någon annan att sätta in. Jag har aldrig fått varken introduktion eller utbildning på flexo, så det är klart att det var svårt då, berättar Jeanette Gagner.

Hon är småbarnsförälder och arbetade tidigare på en planpress. När pressen bara skulle bemannas dagtid ville hon inte byta arbetstider för att tvåskift passar hennes familjesituation.

Då fanns det bara ett jobb ledigt och det var på efterbehandlingen, på en Arpeco som rullar upp och räknar färdigtytryckta etikettrullar. Hon tog det så länge. Det var drygt två år sedan. Hon har hela tiden fått behålla sin tryckarlön.

– Jag har bett att få lära mig flera maskiner, men det har aldrig funnits tid till det. Jag har jobbat på min maskin samtidigt som bara de nyanställda killarna fick utbildning, berättar hon.

Inger Blom berättar också att hon begärt att få mer utbildning och att få lära sig flera maskiner. Hon tycker att företagets ledning haft förutfattade meningar om henne på grund av hennes ålder och långa anställningstid. Hon är 57 år och har arbetar i 24 år på företaget.

– Jag har alltid sagt att jag verkligen vill lära mig mera, senast i höstas när vi hade utvecklingssamtal. Men det har aldrig passat. De unga grabbarna har däremot fått ”glassa runt” och lära sig alla maskinerna, säger hon besviket.

Företagets och fackets uppfattning att ingen av dem skulle kunna lära sig köra flexopressarna på tre månader fnyser de åt.

Flexo är i sig en relativt enkel tryckmetod. Från rulle till rulle tar det inte mer än en ett par veckor till en månad att lära sig, enligt erfarna tryckarlärare på skolan Broby Grafiska. Men svårighetsgraden ökar om flera maskiner kopplats ihop med pressen.

– Vi kan grunderna, vi kan färg och papper. Vi kan maskiner. Så himla svårt kan det inte vara, säger de tre med en mun.

– Nästan vilket skäl till uppsägning som helst hade varit bättre än detta att få höra att man inte är kompetent längre, tycker Inger Blom.

De fick gå hem redan samma vecka. Uppsägningstiden fick de arbetsfri.

– Vi har ju inte precis fått något stöd från det lokala facket. Många undrar ju nu vad man ska med facket till när man kan ha varit anställd både 20 och 30 år och ändå får sluta, samtidigt som det finns många unga grabbar som bara arbetat tre-fyra år på företaget som får gå kvar, säger Jeanette Gagner.

Klubbstyrelsen på Printcom är överens med arbetsgivaren om bedömningen av kompetensen. Då kan förbundets förhandlare inte göra något.

– När företaget och det lokala facket, som verkligen känner till maskinerna på företaget, gör bedömningen att de här personerna inte är kvalificerade, då kan inte jag komma utifrån och göra en annan bedömning. Det säger förbundsombudsman Hans Eriksson, och tillägger:

– Om klubben haft en annan uppfattning, då hade det naturligtvis blivit en helt annan förhandling där man kanske tvingats se över turordningen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?