Industriarbetarnas tidning

Facket hade mer makt för 100 år sedan

16 juni, 2004

Tro inte att allt var sämre förr. Facket hade, i vissa avseenden, mer att säga till om för hundra år sedan än i dag. Den slutsatsen drar forskaren Berit Bengtsson vid Uppsala universitet i en kommande doktorsavhandling.

Berit Bengtsson, som har en bakgrund som avdelningsordförande i Grafiska fackförbundet, har granskat arbetarfackens kollektivavtal, stadgar och förhandlingsprotokoll.

Granskningen visar att det redan under början av 1900-talet fanns en praxis och en mängd regler som ökade de anställdas trygghet. Detta långt före lagen om anställningsskydd (Las) och Saltsjöbadsavtalet mellan LO och Saf.

Som exempel nämns turordningsregler vid uppsägningar. I vissa riksavtal och många lokala avtal fanns regler som sa att lång anställningstid skulle ge företrädesrätt till fortsatt arbete. Men även ålder, försörjningsplikt och hemort kunde ha betydelse.

Andra exempel är:

• Regler om arbetstidsförkortning vid arbetsbrist. Blev det ont om jobb skulle man dela på arbetet i stället för att säga upp.

• Bemanningsplaner som till exempel sa hur många personer som skulle jobba vid en viss maskin.

• Bestämmelser runt hur många lärlingar en arbetsgivare fick anställa, i förhållande till färdigutbildade.

En del kollektivavtal som Berit Bengtsson granskat gav facken rätt att anvisa jobben. Facken fungerade alltså som ett slags arbetsförmedling, vilket förhindrade lönedumpning och bevakade det fackliga medlemskapet.

Berit Bengtsson tror att dagens fackföreningar kan ta lärdom av förhållandena under den tidsperiod som hon undersökt (slutet av 1800-talet till Saltsjöbadsavtalet 1938).

– I dag ökar arbetslösheten och många har osäkra visstidsanställningar. Ungefär som på 20- och 30-talen. Ändå lyckades facken få in viktiga regler i kollektivavtalen.

– Många känner sig maktlösa i dag. Det lagliga skyddet har blivit sämre med undantagsregler i Las. Men det är ingen naturlag att arbetsgivarna ska bestämma.

Globaliseringen av ekonomin, möjligheten att flytta jobben dit arbetskraften är billigare är förstås en skillnad mellan då och nu, säger Berit Bengtsson. Facket försvagas och det blir svårare att upprätthålla solidariteten.

– Men det fanns faktiskt redan då en ganska stor rörlighet. Många arbetare tog sig till Danmark och Tyskland för att söka jobb.

– Det står mycket att läsa i fackförbundstidningarna från den tiden om villkor och löner i andra länder. Facken hade stenkoll och motarbetade lönedumpning så gott det gick.

Berit Bengtsson licentiatuppsats ingår i ett större arbete som ska leda till en doktorsavhandling.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?