Industriarbetarnas tidning

Arbetstider rubbar inte könsroller

27 september, 2004

Flexibla eller kortare arbetstider gör inte att männen tar större del av hushållsarbetet. Det konstaterar umeåforskaren Anne Grönlund i sin färska avhandling ”Flexibilitetens gränser”.

Anne Grönlund har skickat ut enkäter som besvarats av 1836 anställda och 625 företag/institutioner inom verkstadsindustrin, finansbranschen och vården.

Ingenting i hennes material pekar på att arbetstidens förläggning har någon betydelse för fördelningen av det obetalda hemarbetet.

Svaren visar tydligt att om männen ökar sin arbetstid tar kvinnorna i familjen över mer av hushållsarbetet. Om kvinnorna däremot jobbar längre krävs det minst 10 timmar mer i veckan för att männen ska ta över en större del av hushållsarbetet.

– Det visar att kortare arbetstid knappast löser problemet med jämställdhet i familjerna. Det handlar snarare om könsroller, säger Anne Grönlund.

Anne Grönlund konstaterar också att talet om arbetsrätten som det viktigaste hindret mot flexibilitet är en myt.

Endast fyra av tio chefer inom verkstadsindustrin uppgav arbetsrättslagarna som det största hindret när det gäller att anpassa bemanningen efter svängningar i efterfrågan. Tre av tio chefer uppgav kollektivavtalen som det största hindret.

Det fanns inte heller något rakt samband mellan den kritiska synen på arbetsrätten och hur mycket flexibilitet företaget faktiskt infört. Svaren pekade snarare på att de mest negativa cheferna arbetade inom organisationer med stor, verksamhetsstyrd, flexibilitet vad gäller arbetstiderna.

– Problemet ligger någon annanstans, säger Anne Grönlund som också granskat lagar och kollektivavtal.

– Lag och avtal tillåter ett stort mått av flexibilitet. Men det ska förhandlas först. Och det priset kan bli högt.

Grönlunds avhandling visar också att den individuella flexibiliteten, den anställdes möjligheter att själv påverka arbetstiden, är stor inom verkstadsindustrin. Betydligt större än inom vården och finansbranschen.

Åtta av tio verkstadsarbetare svarade att de kunde gå ifrån sina arbetsställen för att utföra privata ärenden. Sju av tio kunde tillfälligt ändra sina scheman, på egen begäran.

Anne Grönlund disputerar på fredag nästa vecka (8/10), vid sociologiska institutionen vid Umeå universitet.

Arbetsrätt Striden om las

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.