Industriarbetarnas tidning

Sverige har ess i rockärmen …

6 september, 2004

Skrivet av

90 000 industrijobb har försvunnit under 2000-talets första fyra år. Men Metall tror ändå på Sverige som en stark industrination. Svensk industri har fem starka kort i rockärmen, hävdar Metall i en rapport till kongressen.

”Starka kort för Sveriges Industri – Näringspolitiska insatser för att möta företagsutflyttningen” heter rapporten som på måndagen presenterades av Metalls utredningschef Ola Asplund i samband med en pressträff.

De fem starka korten är:

1. Sverige har en stark industritradition med ett kvalificerat produktionskunnande.
2. Sveriges forskning är i världsklass, därför finns också goda förutsättningar för innovationer.
3. Arbetskraften har en bred nivå på utbildning och kompetens.
4. Infrastrukturen är utbyggd, logistiksystemen är väloljade.
5. Företag och fack är vana att samarbeta.

– Det sista är vårt trumkort, sköt metallordföranden Göran Johnsson in.

Att sänka lönekostnaderna för att matcha låglöneländerna är inget som Metall tror på.

– Det är knappast något framgångsrecept. Trycket från låglöneländerna fortsätter att öka, sa Ola Asplund som istället vill se en mer kunskapsintensiv industri.

Asplund tillbakavisande påståendet om att industrin håller på att gå samma väg som jordbruket, det vill säga betyda mindre och mindre för samhällsekonomin.

Exporten är av avgörande betydelse för folkhushållet. Idag är exportens andel av bruttonationalprodukten dubbelt så hög som på 1960-talet som annars brukar betraktas som industrisamhällets höjdpunkt i Sverige.

Av det vi exporterar svarar industrivarorna fortfarande för 80 procent.

Däremot har industrins andel av sysselsättningen minskat, vilket inte minst påverkat Metalls medlemsantal. Färre jobbar i industrin än för tjugo år sedan. Men de sista tio åren har industrins andel av sysselsättningen knappast ändrats – trots telekomindustrins dramatiska fall under 2000-talets första år.

Knappt var femte person som jobbar finns inom industrin. Det finns till och med stora industribranscher som ökat antalet anställda på 2000-talet, främst läkemedels-, skogs- och fordonsindustrin.

Metalls biträdande ordförande Stefan Löfven:

– En del jobb kommer vi att fortsätta att tappa. Men det går inte att slåss med lägre arbetskraftskostnader. Istället måste vi möta upp med ett högre kunskapsinnehåll i de varor och tjänster som vi exporterar. På så vis kan vi fylla på med nya jobb i ersättning för de jobb vi förlorar.

Att hindra företagen från att flytta jobben tror inte Löfven och Metall på.

– Sätter vi upp hinder för utflyttning, då hindrar vi samtidigt inpassage av nya jobb. Det håller inte.

– Samtidigt kan vi inte sitta och rycka på axlarna och se när företagen flyttar. Vi måste se till att nystartade företag tillhandahålls kunskap och riskkapital i ett tidigt skede. Vi måste utveckla kompetensen, få ordning på arbetsmiljön och inte minst se hur vi kan utveckla arbetsorganisationen så att produktion och utveckling bättre kan kopplas ihop.

Löfven misstänker att det går lite mode i att flytta ut tillverkning till lågkostnadsländer.

– Det är inte givet att det är bäst för ett företag. Ibland har jag en känsla av att företag lite för lätt och på för lösa grunder bestämmer sig för att flytta tillverkningen. Kom ihåg att det även finns företag, exempelvis Scania och Atlas Copco, som valt att flytta hem tillverkningen därför att det medför produktionsfördelar.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.