Industriarbetarnas tidning

Mindre skador med ny kemipolitik

15 oktober, 2004

Skrivet av SARA AHNBORG

EU:s planerade kemikaliepolitik skulle rädda tiotusentals européer från att skadas på jobbet, och därmed spara miljarder åt samhället. Och tvärt emot vad industrin hävdar blir kostnaden inte särskilt stor för företagen.

Det var budskapet på ett nordiskt seminarium i Bryssel tidigare i veckan. De nordiska länderna har drivit på för en mer aktiv kemikaliepolitik inom EU.

– När vi miljöministrar konfronteras med siffror om vad olika miljöregleringar kostar näringslivet har vi ofta ingenting att svara med. Därför är det sådana här sorters uträkningar vi behöver för att kunna ta debatten, sa den svenska miljöministern Lena Sommestad under seminariet där fyra rapporter om kostnaderna för EU:s nya kemikaliepolitik presenterades.

Den danska Miljöstyrelsen hade räknat på hur mycket pengar det danska samhället skulle kunna spara på att folk slipper bli sjuka av sina jobb förutsatt att Reach, EU:s nya kemikaliepolitik, genomförs.

För Danmarks del skulle besparingarna bara när det gäller minskningar i arbetsrelaterad cancer och kontaktallergi uppgå till mellan 0,8 och 11 miljarder svenska kronor, fördelat på 30 år. En stor del av dessa besparingar skulle direkt komma näringslivet till godo i form av minskat produktionsbortfall.

I själva verket blir besparingarna betydligt större eftersom även andra sjukdomar än cancer och allergi skulle minska. Dessutom blir hanteringen av kemikalier billigare.

Professor Franck Ackerman från Tufts University i USA, presenterade en studie om vad företagen skulle behöva betala för Reach. Han tyckte att kemiindustrins ramaskri om att den nya europeiska kemilagstiftningen skulle orsaka massnedläggningar är minst sagt överdrivet:

– En sextondels procent av försäljningen. Det är vad industrin skulle behöva betala om EU genomför Reach. De årliga variationerna i råoljepriset kostar mer.

Till detta kommer indirekta kostnader. Även om dessa blir så mycket som sex gånger större än industrins direkta kostnader är det långt ifrån de 650 gånger, som den tyska industrin hävdar i en ofta citerad rapport.

Den amerikanska studien uppskattar totalkostnaden för industrin till 70 miljarder kronor, fördelat på hela utvidgade EU och elva år.

Ethel Forsberg, generaldirektör för Kemikalieinspektionen, medgav att en politik som Reach kan slå ojämnt mot småföretagen. Hon påpekade samtidigt att den ökade kunskapen om kemikalierna kan innebära en ökad trygghet för mindre företag:

– Idag tvingas många småföretag ta enorma kommersiella risker på grund av den bristande kunskap om deras produkter.

Europaparlamentarikerna Carl Schlyter (mp) och Anders Wijkman (kd) konstaterade att de nordiska länderna tycks vara överens om att den nya politiken behövs. Men de undrade hur de nordiska ländernas politiker ska kunna ska kunna förmå sina kollegor från andra delar av Europa att inte totalt vattna ur Reach.

– Jag tror att god vetenskap och bra studier är vägen framåt. Nu ska vi säga till våra kollegor att ”titta här, lyssna på oss” så att inte kortsiktiga ekonomiska mål går före samhällets utveckling på sikt, avslutade Lena Sommestad.

Fakta: Reach
Förkortningen Reach står för Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals (Registrering, Utvärdering och Tillståndsgivande av Kemikalier). Programmet går i stora drag ut på att de kemikalier som finns i omlopp inom EU ska undersökas.

Idag används mellan 30000 och 100000 kemikalier i Europa. Av dem har endast 3000 undersökts och registrerats när det gäller vilka effekter de kan ha på naturen, konsumenter och personer som arbetar med dem.

Industrin hävdar ofta att en sådan registreringsprocess skulle bli orimligt dyr och skulle förstöra den europeiska industrins konkurrenskraft.

Just nu håller Europaparlamentets miljöutskott på att behandla frågan om Reach. I ministerrådet har Kemikaliepolitiken klassats om från en miljö- och hälsofråga till en konkurrensfråga. Ett slutgiltigt beslut kan komma tidigast i slutet av nästa år.

Orsaken till att siffrorna ofta är väldigt osäkra är bland annat brister i forskningen, samt att det är svårt att uppskatta effekterna av kemikalier eftersom de ofta samverkar.

Fakta: Så många personer i EU:s gamla medlemsländer slipper dessa sjukdomar om REACH genomförs:
Hudsjukdomar: 1350 – 12000
Andningssjukdomar: 275 – 3680
Ögonproblem: cirka 50
Sjukdomar i centrala nervsystemet: 50 – 485
Cancer: 2167 – 4333

Källa: EU-kommissionen

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.