Industriarbetarnas tidning

EU-kommissionen stämmer Sverige

19 november, 2004

EU-kommissionen har stämt Sverige inför EG-domstolen. Den anser att svenska arbetsmiljöregler inte ställer tillräckligt höga krav på de personer som arbetsgivarna utser till att sköta arbetsmiljöfrågor.

– Det gäller kompetensfrågor, den artikel i EU:s ramdirektiv som handlar om färdigheter och kunskaper hos arbetsmiljöansvariga, säger kanslirådet Anna Falk på utrikesdepartementet (UD).

Hon preciserar sig inte så mycket mer i beskrivningen och kan inte heller lämna ut kommissionens stämning, som finns på UD.

– Det råder utrikessekretess eftersom det skulle skada våra förbindelser med EU om vi lämnade ut handlingarna.

Dagens Arbete har dock fått ta del av tidigare handlingar, innan ärendet hamnade i EG-domstolen. EU-kommissionen hörde nämligen formellt av sig redan 1998 med synpunkter på hur Sverige införlivat EU:s direktiv 89/391/EEG om ”åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet”.

Redan när Sverige skrev under EES-avtalet 1992 (se faktaruta nedan) åtog vi oss att i svensk lagstiftning införliva EU:s direktiv på olika områden. Ett krav som blev än mer påtagligt genom EU-medlemskapet 1995.

En av EU-kommissionens uppgifter är att se till att medlemsländerna följer EU:s direktiv på olika områden. Och fastän Sverige på flera områden inom arbetsmiljön har strängare krav än EU (exempelvis förbudet mot trikloretylen), tyckte kommissionen 1998 att Sverige när det gällde kraven på arbetsgivarens kunskaper och kompetens inte på ett tillräckligt sätt införlivat EU-direktivet i de svenska arbetsmiljöreglerna.

Många av dessa oenigheter har under åren retts ut, genom förklaringar eller svenska lag- och regeländringar. Men inte oenigheten om artikel 7 – ”Skydds- och förebyggande åtgärder”.

Den handlar bland annat om vilka kompetenskrav som ska ställas på de personer som arbetsgivaren utser till att sköta arbetsmiljöfrågorna.

– Vi har här hänvisat till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om detta, säger Anna Falk.

Det gäller framför allt föreskriften om Systematiskt Arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1 och den reviderade versionen 2003:4). Där står om arbetsgivarens ansvar och om skyldigheten att tillse att chefer, arbetsledare och andra som utses som ansvarig får tillräckliga kunskaper för att fullgöra sitt uppdrag.

Sverige ska svara senast den 8 december, om man inte får uppskov. Sådana svar brukar vara offentliga.

EU-kommissionens stämning och den debatt som kan väntas om denna kan jämföras med de krav som man från LO-förbunden länge ställt på bättre kunskaper hos just arbetsgivarna.

– Det är absolut ett problem på lokal nivå, säger Christina Järnstedt på LO.

– Det verkar som om arbetsgivarna förr hade större kompetens, kanske beroende på de arbetsmiljöavtal som fanns men också på företagshälsovården som då jobbade förebyggande.

Finns det fler förklaringar?

– De fackliga organisationerna försöker ju se till att skyddsombuden blir utbildade. Det innebär att de ofta är mer kunniga än arbetsgivarna. Vi får ofta rapporter om att arbetsgivarna inte förstår vad som ska åtgärdas därför att de till skillnad från skyddsombuden inte vet vad som gäller, helt enkelt. Botemedlet heter utbildning, och vi ser gärna partsgemensamma utbildningar.

Fakta:1992 undertecknades EES-avtalet mellan EU och de dåvarande EFTA-staterna (bland annat Sverige). Avtalet syftade till att utöka det ekonomiska samarbetet. Genom det fick EFTA-staterna tillträde till EU:s inre marknad, vilket förutsatte att man harmoniserade ländernas lagstiftning på olika områden.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.