Industriarbetarnas tidning

Göran Johnsson talar ut

20 december, 2004

Skrivet av HARALD GATU och FREDRIK KORNEBÄCK

Metalls förbundsordförande Göran Johnsson talar ut om sex- och spritskandaler, lägenhetsaffärer, grabbkulturen i facket och sin egen lön och villa. Det är bra att vi granskas, säger han. ”Det visar att Metall betyder något”.

– I ett förbund som Metall som är så stort och märks och hörs så mycket är det inte konstigt att vi blir granskade och synade. Det finns inget att säga om det.

Generellt: har det varit en hälsosam debatt eller ser du det som en smutskastningskampanj?

– Den fackliga och politiska verksamheten har knallat på. Sedan har det kommit in andra saker. Ser man på politikernas tillvaro är det på det här viset hela tiden. Möjligtvis är vi lite mer ovana vid det.

– Är man så exponerad som Metall så finns det en positiv sida med det, men även en negativ. Ju mer man hörs och syns och räknas, desto mer kritiskt granskad blir man också. Man kan inte bara önska sig den ena sidan.

Vad säger du om granskningen av ditt hus?

– Det är helt okej att man granskar det. Det finns ingenting att dölja med det. Möjligen är det förvånande att villan blir en stor nyhet, den är ingen hemlighet. Jag har alltid berättat att jag bor i ett hus jag hyr av Metall.

Hur gick det till när du fick hyra huset?

– Leif Blomberg, Metalls förra ordförande, ringde och frågade om jag ville bli biträdande ordförande i Metall. Jag sade nej, vi trivdes i Olofström. Jag hade mina fackliga uppdrag i Volvo, och Ann-Christin hade sin frisersalong i huset. Diskussionen gick fram och tillbaka under några månader. Sen kom Metall med erbjudandet att bygga huset på den tomt Metall ägde i Spånga. Då började vi diskutera om vi skulle flytta. Men det var under stor vånda. Processen tog flera månader.

– Jag hyr huset för 13 000 kronor i månaden varav min fru betalar 1 500 kronor. Kontraktet säger att den dagen vi flyttar – och det kan ju vara senare än när jag pensioneras – så återlämnas huset till Metall. Värdestegringen tillfaller då naturligtvis förbundet.

Ångrar du lösningen?

– Nej, det gör jag inte. Sedan var jag så klok så att jag behöll huset i Olofström också. Jag förstod redan när jag tog uppdraget att det kommer att blåsa rätt häftigt om öronen. Större herrar än jag har flyttat tillbaka. Det är gott att ha kvar huset i Olofström, det är en liten fallskärm det också.

Räknade du också med att det kunde blåsa kring det hus du hyr av Metall?

– Ja, det är klart, men frågan var om jag skulle flytta hit eller inte. Det är inte så konstigt att tidningar skriver om det. Däremot är det en gammal nyhet från 1990. I Olofström är det väl inte många människor som inte känner till att jag hyr Metalls hus i Spånga.

Tror du inte frisersalongen kan sticka i ögonen?

– Det är alltså ett rum på 18 kvadratmeter med egen ingång. Jag har sagt lite skämtsamt att jag kan ordna en visning på huset. Det är inga problem så. Jag har ingen anledning att mörka.

– Hade inte Ann-Christin kunnat bedriva sin verksamhet så hade jag inte tagit uppdraget. Jag var inte beredd att långpendla, jag hade ett väldigt bra liv i Blekinge och skulle säkert kunnat fortsätta med det.

Metall har sett över reglerna för sina lägenheter – resultat?

– Enligt de gamla reglerna skulle hälften av lägenheterna lämnas till bostadsförmedlingen. Nu lämnas alla bostäder till bostadsförmedlingen. Men i undantagsfall kan Metall erbjuda bostäder till anställda eller sådana man tänker anställa. I varje enskilt fall ska det beslutas i förbundsstyrelsen. Om vi måste ha hit någon måste vi kunna erbjuda en bostad.

Var de gamla reglerna dåliga?

– Det är bättre att ha en sådan här regel att man ger rubbet till bostadsförmedlingen och förbundsstyrelsen får pröva varje särskilt fall. Ska vi ha tag i en tjej eller kille som absolut inte har möjlighet att komma hit så måste vi kunna se till att den kan hyra en bostad. Så var det i mitt fall.

En annan sak är väl när folk i förbundsledningen som redan bor i Stockholm genom sina kontakter får tillgång till Metalls lägenheter?

– De nya reglerna är konsekventa. Om vi över huvudtaget ska medverka till att någon ska få en lägenhet i förbundets bestånd så ska det föreligga ett särskilt beslut. En kraftig skärpning av reglerna. Då är det inte snack om någon intern kö utan om ett särskilt motiverat beslut. Det kan vara någon som jobbar på materialhanteringen, en utredare, någon på Dagens Arbete eller någon i förbundsledningen.

Viker ni er för kritiken?

– Nej, men man lär sig lite mer för varje sån här grej som inträffar. Man är ju dum om man bara sätter upp vindskyddet. Det kan ligga något konstruktivt i den kritik som kommer. Den som inte är beredd att lyssna på kritiken fattar inte. Vi måste kunna berätta på ett medlemsmöte vad vi gör och varför. Det är inte säkert att alla håller med, men de måste förstå.

Är det olyckligt att din biträdande förbundsordförande och din förbundssekreterare bor i Metalls lägenheter?

– De bor där de bor. Hittar de någons annanstans att bo är det kanske ingen dålig lösning. Risken är ju annars att vi får en sådan här debatt en gång om året. Om de ska vara här länge blir det ju väsentligt enklare om de slipper att gå ut och vifta med det där en gång om året.

– Men nu bor de där de bor, och de har samma förpliktelser som jag. Den dag de flyttar ska de inte handla med några kontrakt, utan de ska lämnas över till Metall.

Det finns alltså en sådan överenskommelse?

– Ja, det finns ett skrivet papper. Där står det: ”Undertecknad hyresgäst utfäster sig att återlämna den bostad som jag hyr av Svenska Metallindustriarbetarförbundet när jag i framtiden avflyttar från denna bostad. Det innebär att jag inte kommer att använda bostaden som bytesobjekt för att få annan bostad. Svenska Metallindustriarbetarförbundet är medvetet om att denna utfästelse av hyresgästen inte är bindande i juridisk mening. Utfästelsen utgör dock en stark moralisk förpliktelse från hyresgästens sida gentemot Metall som hyresvärd.”

Du har sagt att ”inga familjemedlemmar eller släktingar kan köa för lägenhet hos Metall”. Kan du garantera att ingen i Metalls förbundsledning fixat lägenheter åt sina barn genom andra fackliga kontakter utanför Metall?

– Det kan jag inte garantera.

Är det något ni diskuterat?

– Jag utgår från att man inte använder den typen av kontakter för att fixa något till sina barn eller släktingar. Man ska inte behöva diskutera det ens.

En helt annan sak: din lön. Hur mycket får du från Metall?

– 50 189 kronor. Utöver detta har jag cirka 40 000 kronor i arvoden från externa styrelseuppdrag.

Är det viktigt för metallarbetarna att du sitter i de här styrelserna?

– Förbundsstyrelsen beslutar om varje enskilt styrelseuppdrag som jag eller någon annan i ledningen tar. Dessutom gör vi en gång om året en särskild genomgång och revision av vilka uppdrag som tillkommit och vilka uppdrag som försvunnit.

– Jag tror att det är viktigt att ha några uppdrag vid sidan om att vara förbundsordförande. Jag sitter i Föreningssparbankens styrelse, i Kredit- och kapitalmarknadsutskottet, i Fjärde AP-fondens styrelse, i styrelsen för Strategisk forskning, i LO:s styrelse, i Stiftelsen Kvinnoforum och i partiets verkställande utskott.

Hur hinner du med allt?

– Om man sitter i Föreningssparbankens styrelse lär man sig mycket om företagen, om det globala. Om krediter, om ekonomi, om Riksbanken. I partiuppdraget lär du dig mycket om politiken, finanspolitiken, budgettaket. Det här är en ständig process där du tar och ger. För att ha den kompetensförsörjning jag behöver ha är det jätteviktigt att ha ett antal externa uppdrag. Annars finns en risk att man blir för smal i det här uppdraget. Sedan lägger jag mycket tid på att resa runt i landet.

– Och det är ingen annan än Metalls förbundsordförande som får de här uppdragen. Om jag tackar nej till att sitta i Föreningssparbankens styrelse så ska man inte tro att någon annan i förbundsstyrelsen får erbjudandet. Ska Metall ha den representationen så gäller det ordföranden.

Alternativet vore annars att skicka en duktig utredare.

– Nej, det går inte. Och det är likadant i AP-fonden.

Med tanke på den klyfta som finns mellan medlemmar och ledning: Hur tänker du när du väger att träffa medlemmar i landet mot att sitta i styrelser?

– Är det någon som frågar mig så talar jag om hur det är. Om de frågar vad jag tjänar så berättar jag precis vad jag tjänar. Dessutom står det i årsberättelsen och varje år i Dagens Arbete.

Vi tänkte mer på det här med avväga den knappa tiden.

– Jag tror att jag gör ett bättre jobb som förbundsordförande för medlemmarna genom de externa styrelseuppdragen. Man måste vara tillräckligt påläst och ha de kunskaper som krävs om man vill ge sig in i den offentliga debatten. Där har jag en unik position genom att sitta i partiets verkställande utskott, i Föreningssparbankens styrelse, i Kredit- och kapitalmarknadsutskottet där det diskuteras stora krediter till svenska företag.

– Jag får naturligtvis en insyn i de här företagen som jag aldrig skulle ha fått annars.

– AP-fonden likadant.

– Sedan tycker jag att det är viktigt med den andra typen av uppdrag, som i Stiftelsen Kvinnoforum där jag får anledning att tänka på de mer mjuka frågorna också, om solidaritet, om arbetarrörelsens grundläggande värderingar. För mig är det viktigt att ha tentakler lite överallt.

En Sifo-undersökning som gjordes i höstas visade att två tredjedelar av de tillfrågade såg arbetarrörelsens företrädare som pampar, byråkrater, som överhet. Har rörelsen misslyckats med att odla en ledarstil som innebär att ledaren visar att han/hon är ”en i gänget”?

– Sånt får ju folk själva ta ställning till. Om jag inte synts och hörts på tolv år hade folk kanske tyckt det varit väldigt konstigt med det här huset och den här inkomsten. Men jag utgår från att folk vet vem Göran Johnsson är. Jag kan ju inte be om ursäkt för att kongresskommittén gett mig en bra lön eller att förbundsstyrelsen tycker att jag ska sitta i ett antal styrelser.

– Tycker man att man vill ha andra typer av företrädare så får man rösta fram dem. Sådana är demokratins villkor.

– Sedan tror jag att man blandar ihop överhet med inflytande. Vi har ett betydande inflytande. Jag erkänner det gärna. Jag har nog en maktställning också, men inte för att jag heter Göran Johnsson utan för att jag är Metalls ordförande. Jag tror många medlemmar tycker att det är bra att förbundets ledning, och kanske också dess ordförande, har makt.

– Man kan vända på det och säga: är det bra om vi inte hade makt? Frågan är hur vi förvaltar den här makten och vad vi kan leverera till folk, och hur vi kan hävda medlemmarnas intressen i den mediala debatten.

Men hur tror du medlemmarna ser på fackets företrädare när LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin i Folksams styrelse är med och ger Tore Andersson en pension på 2 miljoner om året och dessutom 3,7 miljoner i årslön till nye vd:n Anders Sundström?

– Både Tore Anderssons pension och Anders Sundströms lön är för hög. Tveklöst. Och Göran Johnssons lön är nog också för hög.

– Men vi har ju ändå någon sorts marknad. Om Folksam ska vara ett bolag bland alla andra och ha en chef så kanske man inte kan placera den chefen mitt i hierarkin, lönemässigt. Det är kanske så att Folksams högste chef ska ha högsta lönen i Folksam. Jag förmodar att kongresskommittén som sätter Metalls ordförandes lön tycker likadant. Generellt sett regerar marknadskrafterna.

Men det är ju samma argument som du möts av när du kritiserar höga vd-löner.

– Marknaden har pumpat upp villkoren alldeles för hårt och för mycket och för högt. Folksam lever ju inte i något vakuum, rätt eller fel.

Problemet för facket är att facket är med och sätter dessa höga marknadslöner för en vd på Folksam…

– Ja, när jag sitter i Föreningssparbankens styrelse är jag med och sätter vd-lönen. När jag satt i Volvos styrelse som Metalls representant var jag med och satte Pehr G Gyllenhammars lön.

– Det är fan inte lätt.

Du kan alltid reservera dig.

– Ja, det kan jag naturligtvis göra.

Som en markering.

– Ja. Sedan kan man nog fråga sig vad den markeringen är värd när du gjort den ett antal gånger.

Men är inte detta en viktig symbolfråga för facket? Facket brukar ju säga att vd:arnas löner inte får braka iväg därför att då går samhället isär. Det brukar heta så. Om då inte facket markerar…

– Det är klart facket ska markera. Men från att markera till att springa ut och reservera sig – ibland ska du nog säkert göra det. Jag kan säga: jag har inte reserverat mig mot Föreningssparbankens vd-lön. När vi skulle ha tag i en ny vd så ville vi ha tag i den bäste vi kunde få tag i. Vi gav honom en lön som ligger i paritet med de andra bankernas. Hade vi inte gjort det så hade vi inte fått den vd:n. Så ser det ut.

– Det kan inte förhindra oss från att kritisera hela fenomenet att det drar iväg åt helsicke för mycket.

Tror du folk förstår det här?

– Ja, jag tror att de förstår det, men att de är förbannade ändå. Och lite förbannad är jag själv med.

När det gäller skandalen i Trollhättan: vad kände du när du fick reda på vad som hade hänt?

– Här har man kortslutit ett system. Så länge de höll sams i systemet kunde det pågå. När de blev ovänner sprack det. Både ordförande, vice ordförande, förste ombudsman och revisorer var inblandade. Det gick så länge de höll sams. Sedan sprack det. Då hade vi bara en sak att göra: se till att avdelningsstyrelsen avgick och att alla ombudsmän suspenderades.

– Sedan har processen gått vidare och nu är den ställd under arbetsrättens lupp. De hävdar att vi inte har rätt att säga upp dem, vi anser att vi har rätt att säga upp dem. Den rättsprocessen får ha sin gång.

Hur reagerade du rent känslomässigt?

– Det är klart att en sådan här grej är ju … inte kul. Det är sorgligt det som hänt. Men trots det har vi parallellt hanterat diskussionen om GM och Saab. Precis när det var som allra värst var vi väldigt taggade att försvara Saab. Även om det kommer smällar måste man kunna parera dem.

– Den vanliga verksamheten måste funka. Avdelningsexpeditionen har fungerat, och mitt i den värsta smällen kunde man ha två medlemsmöten på Saab.

Har det här varit den värsta krisen under din tid som Metalls ordförande?

– Det var en kris för Metall i Trollhättan som krävde att vi gick in och tog över verksamheten, vilket har kostat kraft och energi. Organisationen funkar. Vi är inte helt okunniga på krishantering, men den träningen hade vi kunnat vara utan.

Visst skvätter krisen i Trollhättan över på hela förbundet?

– Det är ingen reklam för varumärket. Klart det skvätter.

Finns det någon anledning att vara efterklok när det gäller Trollhättan, att ni kunde ha sett tecknen tidigare? Det fanns exempelvis gamla revisionsrapporter.

– Ja, de fanns. Då upprättades ett nytt reglemente i avdelningen och det var ju jättebra men det hjälpte inte när du kortsluter ordförande, vice ordförande, förste ombudsman och revisorer.

– Då kommer du inte in. Hade de inte blivit ovänner och allt spruckit hade det här pågått ännu.

Finns det en spritkultur i Metall?

– Det har funnits en grabbighet i hela arbetarrörelsen, men det har blivit väldigt mycket bättre. Det var synd om tjejerna som var med konferenser förr. Men i och med att fler och fler tjejer kommer in förändras det. Bland de yngre finns en helt annan kamratskap.

Spritkulturen tycks ändå leva kvar.

– Ja då får man ju tvätta efter hand så att det blir helt rent. Det är inte fråga om att alla ska vara helgon. Däremot ska vi ha en verksamhet där alla känner sig välkomna och trivs. Man ska tänka efter vad det är för skämt och jargong, så att man inte sårar människor på grund av kön eller religion.

Skrattar du om någon drar ett blondinskämt?

– Jag har inte svårt att skratta åt skämt, men mycket har hänt i huvudet på mig. Man tänker till.

– Det är viktigt att vi får prata om det här hela tiden. Jargongen måste förändras och vädras ut, utan tvekan.

Den typen av jargong har väl funnits på fackliga kurser?

– Det är ingen tvekan om att det har funnits. Man sjunger Flickan i Havanna och annat. Det kan väl hända att man sjunger den fortfarande, men jag hoppas att de som gör det tänker till och funderar på hur den flickan mår också. Vi måste tänka oss för och säga ifrån till den som kanske sårar någon annan. Alla ska kunna vara med hos oss.

– Man måste föra en diskussion så att det händer något i skallen hos människor. Sånt här ändras inte över en natt. Det ska kunna sitta en tjej med slöja bredvid mig i styrelsen.

– Det viktiga är att vi delar grundvärderingarna. Vad folk äter och inte äter har inte ett skvatt med Metall att göra.

Är Metalls regler tillräckliga för att bekämpa spritkulturen?

– Ska du vara på en kurs och ha lite trevligt på kvällen ska du kunna vara en i gänget, du ska vara kommunikationsbar.

Är det mindre accepterat vara bakfull på en fackkurs i dag?

– Det accepteras inte. Förr kunde folk sitta bakfulla, det går inte i dag. Ta avtalsråden till exempel, det är väldigt städat. Det kan jag jämföra med 70-talet när jag började åka på dom.

Hur öppet kan Metall vara i sin egen redovisning av spritnotor?

– Vi har ett regelverk och det ska följas. Och det är inga hemligheter, det kan vem som helst ta del av.

Är Metalls varumärke så fläckat efter Trollhättan att ett nytt förbund med Industrifacket får ett annat namn?

– Metall kommer att ingå i det nya förbundsnamnet, så mycket kan jag säga. Varumärket Metall har fått ett blåmärke, men det har redan börjat bli gult och jag är säker på att det försvinner helt.

– Trollhätteavdelnings varumärke tar längre tid att få rent.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.