Industriarbetarnas tidning

Vibrationer onödig kvinnoplåga

29 december, 2004

Skrivet av JENS NYSTRÖM

Kvinnor har mer besvär än män av vibrerande handverktyg. Kvinnor inom metallindustrin har flest skador. Det konstaterar Sonya H Bylund i sin doktorsavhandling.

– Redskapen är ofta för stora, de är gjorda för manshänder, säger Bylund.

Hur fick du idén till studien?

– Väldigt lite arbetsmiljöforskning bedrivs med kvinnor i fokus. Jag gjorde en litteraturstudie i ämnet kvinnor och vibrationer, och kom fram till att det egentligen inte finns någon bra sådan. Det fanns en lucka att fylla.

På vilket sätt är din studie intressant?

– Förhoppningen är att den kommer att lyfta fram och synliggöra kvinnorna som jobbar med vibrationer. Det finns ingen tidigare studie i samma ämne.

Vilka arbetsgrupper har du undersökt?

– Utgångspunkten är kvinnor som anmält arbetsskada, 374 stycken. Det handlar om i huvudsak tre grupper. Träarbetare, tandvårdspersonal och kvinnor inom metallindustrin. De har fått svara på en enkät.

Inom vilken av grupperna drabbas kvinnor hårdast?

– Svårt att säga. Min studie utgår från anmälda skador, och viljan att anmäla skiftar troligen mellan grupperna. Tandvårdspersonalen är helt klart överrepresenterad i förhållande till antalet yrkesverksamma, men de flesta vibrationsskadorna finns i metallindustrin.

Vad är det som skiljer kvinnor och mäns skador åt?

– Egentligen ingenting. Däremot är konsekvenserna väldigt långtgående för kvinnor eftersom de i större utsträckning än män dubbelarbetar. Det finns även en tendens att kvinnors symtom kommer snabbare, och att skadorna blir allvarligare. Men det är väldigt svårt att jämföra män och kvinnor eftersom de oftast gör olika jobb.

Var det något i studien som överraskade dig?

– Konsekvenserna! Det är knäckande för många att till exempel inte ens kunna städa sitt eget hem. Många kvinnor har förlorat hela sitt sociala nätverk till följd av skadan. De kan inte längre vara ute, inte äta på restaurang, inte handarbeta, inte cykla. Deras liv tar en drastisk vändning.

Vad hoppas du att din studie ska leda till?

– Alltså, först och främst vill jag fylla ut gapet mellan kvinnor och män i arbetslivsforskningen. Sen handlar det om att försöka få sjukvården att inse att även kvinnor har vibrationsskador, det förbises alltför ofta. Det är inte ovanligt att kvinnorna får en felaktig diagnos bara för att deras läkare inte ser sambandet mellan kvinnors arbete och deras skador. När en man kommer in med symtom frågar läkaren alltid vad han sysslar med. Den frågan glöms ofta bort när en kvinna går till doktorn.

Hur kommer du att följa upp din doktorsavhandling?

– Det vore intressant att gå vidare inom gruppen med tandvårdspersonal. Där har ofta kvinnor och män samma jobb. Det skulle kanske gå att undersöka om det är någon skillnad mellan hur män och kvinnor skadas av vibrationer. I till exempel Polen har man olika vibrationsföreskrifter för män respektive kvinnor, kanske borde det vara aktuellt här också?

Sonya H Bylund är 51 år och jobbar vid Arbetslivsinstitutet i Umeå. Disputerade nyligen vid Yrkesmedicinska institutionen på Umeå universitet med en undersökning, Hand-arm vibration and Working Women. Consequences and affecting factors, om hur kvinnor skadas i arbetslivet av vibrationer.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?