Industriarbetarnas tidning

”Öppenhet om lönerna viktigast”

28 februari, 2005

Skrivet av FREDRIK KORNEBÄCK

En svensk topp-vd i industrin tjänar lika mycket som 28 industriarbetare. Det visar Dagens Arbetes granskning av direktörslöner. Dagens Arbete intervjuade Svenskt Näringslivs ordförande Michael Treschow om de ökande löneskillnaderna.

Dagens Arbete har granskat löneutvecklingen för svenska industridirektörer. Det kan du läsa om i dokumentet i månadsmagasinet nummer 3 för 2005. I artikeln intervjuas Svenskt Näringslivs styrelseordförande Michael Treschow om direktörslönerna. Här publiceras en längre version av samma intervju.

Är det ett problem att toppdirektörernas löner ökar snabbare än industriarbetarnas?

För att svara på om löneökningen är rimlig måste man ner i analysen och se, är det chefer som lever svenskt? Finns det också en stor tillgång på personer med rätt kompetens så ska inte lönerna skena.

– Men när det gäller tillsättningar av vd:ar i stora börsbolag är listan på kandidater inte lång, det vet jag som varit med vid flera tillsättningar.

Behöver direktörer inte följa samma löneökningsnorm som andra i Sverige?

– Jo, verksamhetens hemland är ett riktmärke. Om det handlar om en chef som jobbar svenskt ska lönen ha en korrelation till Sverige. En försäljningschef för Sverige i ett stort bolag ska jämföras med andra i landet. Hänsyn ska också tas till tillgången.

– När det däremot gäller de högsta ersättningarna i till exempel Ericsson så jobbar de personerna internationellt. Deras löner måste sättas väldigt individuellt.

Tror du att vd:ars löneökningar påverkar avtalsrörelsen för vanliga industriarbetare?

– Jag kan inte svara på det. Visst finns det lönespridningseffekter, men hur de ser ut vet jag inte. Handlar det om olika kategorier är det svårt att jämföra. Men jag förstår att de här frågorna uppmärksammas.

Finns det någon moralisk gräns för hur stora löneskillnaderna kan bli?

– Det finns en gräns. Jag vet inte om den är nådd vid 20 eller 40 industriarbetarlöner. Men den viktigaste moralen är att det sker en öppen redovisning av hur löner och ersättningar sätts.

– Vad man måste förstå är att i en styrelse representerar jag ägarna. Vi i styrelsen månar om ägarnas pengar. Vi vill absolut inte betala mer än nödvändigt i löner och ersättningar. Då undrar aktieägaren som äger ett bolag verksamt i Sverige, varför ska jag betala mer än andra i landet gör?

Du tar aktieägaren som mått. Förstår du en facklig syn som går ut på att samhället kan spricka om löneskillnaderna blir för stora?

– Jag lever ju här. Jag vill också leva i ett land som fungerar. Och jag vill att mina barn ska leva i ett land som funkar.

– Men du får också vända på det. Skulle jag vara för förstående mot ett sådant synsätt kanske det blir ännu värre. Då kanske det är för provocerande för de här personerna att ta de här jobben i det här landet.

En analys av höga direktörslöner är att bolagens ägare är för osynliga och svaga. Ligger det något i det?

– Det är möjligt att ägarna är svaga. Själv har jag bara verkat i bolag med starka ägare. Men det går också att tänka så att styrelsen har mandatet för ägarna under verksamhetsåret.

– Sen kan alla ägare komma igen på bolagsstämman och ställa styrelsen till svars om de är missnöjda på något sätt.

Styrelserna bär ansvaret för vd-lönerna. I Ericsson är det styrelsen och framför allt du som ordförande som ansvarar för den?

– Ja, om någon skulle tycka att Carl-Henric Svanberg har för mycket betalt då är det jag som ska sättas åt för det.

Svanberg tjänade mest i Dagens Arbetes jämförelse. Vilka hänsyn togs när hans lön sattes?

– I Ericsson var det oerhört viktigt att vända bolaget. Då chansar du inte och lägger dig längst ner på löneskalan. Då kanske du säjer att jag ska ta fighten? Men du är inte så kaxig om listan på kandidater inte är så lång och bolaget är i ett utsatt läge.

Det utgår från uppfattningen att en person är så unik att den gör skillnaden som vd. Har du aldrig tänkt att bolagen fokuserar för mycket på en person?

Nej. Det är nödvändigt, men inte tillräckligt, för ett bolag att ha en bra ledare. Vad jag menar är att du inte kan kompensera en dålig ledare med bra personer runt om. Det är inte det samma som att en person gör allt. Men en bra ledare omger sig med bra personer.

Kritikerna menar att svaga ägare gjort att en liten grupp direktörer och styrelsefolk kan bevilja varandra höga löner.

– För att vi inte ska kunna beskyllas för att nära varandra är det viktigt att processerna är öppna. I Ericssons ersättningskommitté sitter två oberoende personer.

– Vi har även tagit in en utomstående expert på ersättningar som konsult. Experten skulle nog reagera hårt på att beskyllas för att se mellan fingrarna med att vi betalade onödigt höga ersättningar.

– Vi jobbar mycket med de här frågorna, det är inget vi tar lätt på. Bara i Ericsson har vi i ersättningskommittén haft möten åtta till tio gånger det senaste året.

Du avstod från hälften av ett extra arvode på fem och en halv miljon i Ericsson häromåret. Varför?

– Det var inte för att jag tyckte att de som föreslagit arvodet gjort ett dåligt jobb. Jag ville inte att fokus skulle hamna på arvodet, det kunde skada bolaget.

Egentligen tyckte du att du var värd pengarna?

– Värd och värd. Vem vet vad man är värd? Det är väl inte min sak att avgöra vad jag är värd.

Du var med och tog fram riktlinjer för vd-ersättningar i Svenskt Näringsliv. Vilket problem ville ni rätta till?

– Problem vet jag inte. Vi förstår att det ibland gjorts ett dåligt jobb i de här frågorna. Det är då vi fått se excesser. Men i huvudsak görs det väldigt mycket jobb i de här frågorna.

– Riktlinjerna har tagits fram för att ge råd till bolag hur de ska säkra att allt görs rätt och att processerna är öppna och tydliga. Det ska vara lätt att överblicka vad ersättningarna blir.

Samtidigt gör väl öppenheten att direktörer jämför sig med varandra och drar upp lönerna än mer?

Inte sett över längre tid. Men från en situation då jag började och ingen visste vad andra tjänade, till idag när det går att jämföra sig, kan det vara så. När du och andra journalister publicerar rankinglistor hittar personer argument i löneförhandlingar.

När vd-löner uppmärksammas av medier och fack tar ni alltså inte det som kritik?

– Jo, verkligen. Det är för att kunna svara i debatten som jag och andra har lagt ner så mycket arbete på de här frågorna. Samtidigt hoppas jag att det finns en förståelse i samhället för att vi inte bara kan föra kollektiva resonemang.

Är stora rubriker om direktörslöner rentav nyttigt?

– Nyttigt vet jag inte. Men vi måste kunna svara på varför vi sätter vissa löner och ersättningar. Tycker gemene man att vi gjort ett dåligt jobb när vi satt vissa löner så kan det smitta bolaget det handlar om och få konsekvenser.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.