Industriarbetarnas tidning

Trollhättan var bricka i tyskt avtalsspel

7 mars, 2005

Skrivet av

Dragkampen mellan Trollhättan och Rüsselsheim var i själva verket en dragkamp mellan tyska facket och Opel. Trollhättefabriken blev en bricka i spelet mot det tyska facket, enligt Dagens Arbetes analys.

Den 2 september i fjol annonserade General Motors att två fabriker – Trollhättan och Rüsselsheim – skulle tävla om att få tillverka nästa generation Opel Vectra och Saab 9-3.

Veckan innan hade Opelledningen gått ut hårt mot facket inför de lokala förhandlingarna i Rüsselsheim. Företaget presenterade ett beskt 21-punktsprogram som allvarligt skulle försämra löner och arbetsvillkor för de Opel-anställda.

Opel krävde bland annat frysta löner fram till 2009, förlängd arbetstid utan lönekompensation samt slopade ersättningar för obekväma arbetstider, övertid och skiftgång.

Ett halvår senare, i fredags eftermiddag, var facket och Opel överens. Företaget hade fått igenom det mesta av sitt 21-punktsprogram. I gengäld fick facket igenom kravet på att Rüsselsheim ska få tillverka den nya mellanklassbilen.

Två olika processer fick därmed sitt slut: ”skönhetstävlingen” mellan Trollhättan och Rüsselsheim och Opels egen avtalsrörelse. De två processernas öde var sammanflätat. Dragkampen mellan de två bilfabrikerna var en del av dragkampen mellan facket och Opel.

När General Motors i september offentligt utlyste ”skönhetstävlingen” gick deadline vid 1 november. Fabrikerna fick knappt två månader på sig att utarbeta var sin offert som skulle visa att just deras fabrik var bäst lämpad att tillverka den nya mellanklassbilen.

Men att tidsfristen för offerten gick ut i november hindrade inte Opel och facket att fortsätta förhandla om löner, förlängda arbetstider och andra anställningsvillkor. Förhandlingarna rullade på månad efter månad efter att offert-tiden gått ut.

Att mellanklassbilen låg i potten stod fullständigt klart.

I intervjuer med nyhetsbyrån Reuters förklarade tyska metallfackets ordförande i Rüsselsheim Klaus Franz vid upprepade tillfällen att han kunde tänka sig längre arbetstider om Rüsselsheim fick mellanklassbilen.

Kanske var det just detta General Motors och Opel-ledningen kalkylerat med. Att dragkampen Trollhättan–Rüsselsheim skulle mjuka upp det tyska facket.

Att låta Rüsselsheim tävla mot just Trollhättan innebar flera fördelar för General Motors och Opel.

I Trollhättan var arbetskraftskostnaden (lön plus sociala avgifter) 60 procent lägre än i de tyska fabrikerna. I Trollhättan var frånvaron lägre, semestern kortare, arbetstiden längre och flexiblare.

Att hänvisa till villkoren i Trollhättan pressade naturligtvis Opel-facket.

Det var den ena fördelen med att utlysa ”skönhetstävlingen”.

Den andra fördelen var att tävlingen trimmade bägge fabrikerna. Tävlingen innebar att bägge fabrikerna nu kan gå på treskift, är flexiblare och har utvidgat den viktiga bantiden – alltså den tiden då banan i fabriken är igång. I Trollhättan förlängdes bantiden från 70 till 108 timmar i veckan vilket är i absoluta världsklass.

Facit av ”skönhetstävlingen”: två vältrimmade fabriker och kraftiga eftergifter hos det bångstyriga tyska facket.

Med ”skönhetstävlingen” lyckades General Motors tackla två akuta problem.

*  Den egna krisen. GM är i gungning och i Europa har den amerikanska bilkoncernen inte gått med vinst sedan 1999. Fabrikerna måste trimmas. Att ställa den mot varandra visade sig vara gångbart.
*  Tyska avtalsrörelsen. Tyskland och Opel dominerar det kristyngda GM Europa. I Tyskland satsade arbetsgivarna allt på att knäcka 35-timmarsveckan i den senaste avtalsrörelsen, men misslyckades. När man misslyckats centralt försökte man pressa facket lokalt.

I somras ställdes facken på bland andra Siemens, Bosch och Daimler-Chrysler inför ultimatum: längre arbetstider annars satsar vi någon annanstans!

I augusti var det Opels tur att börja pressa de anställda.

Att spela ut Rüsselsheim mot Trollhättan passade GM och Opel som handsken. I fredags var spelet över.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.