Industriarbetarnas tidning

1,3 miljoner kronor till Ericsson­anställda

25 april, 2005

Skrivet av FREDRIK KORNEBÄCK

Det satt långt inne. Men nu är Ericsson och Metall överens om tolkningen av ett domslut. Företaget tvingas betala 1,3 miljoner kronor till metallare som fått för låga löner.

Ericsson i Kumla gjorde otillåtna lönesänkningar 2002. Det slog Arbetsdomstolen, AD, fast för två månader sedan. En glasklar seger för de 138 metallare som fått för låg lön. Trodde facket. Men företaget har haft en annan åsikt.

I fredags möttes parterna i en tolv timmar lång central förhandling. Den slutade med att Ericsson går med på fackets krav.

– Vi gjorde upp och summan blir 1,3 miljoner kronor som företaget får betala ut, säger Darko Davidovic, ombudsman på Metalls förbundskontor. Det är en lättnad för Metalls klubb i Kumla.

– Det är otroligt skönt att rätt blir rätt. Vi har haft olika tolkningar av AD-domen, säger Kristina Davidsson, Metalls klubbordförande.

Förhandlingarna handlade om ett lönetillägg som ges när anställda placeras om till nya arbetsuppgifter med lägre löner.

Flera faktorer har komplicerat förhandlingarna. Från början hävdade Ericsson att det fanns ett lokalt avtal som tillät att bara halva lönebortfallet betalades ut. Det underkändes av Arbetsdomstolen som slog fast att det inte finns ett lokalt avtal.

Därmed gäller det centrala avtalets regler om omplaceringstillägg. Det har i sin tur komplicerats av att omplaceringsreglerna skrevs om i det nya avtal som gäller från 2004.

Det gamla verkstadsavtalet krävde att tilläggen ska finnas kvar under lång tid. Medan det nya Teknikavtalet bara garanterar omplaceringstillägg i två år.

Eftersom Ericssons anställda drabbades av lönesänkningar när det gamla avtalet gällde är parterna nu överens om att de ska få tillägget enligt de gamla, mer förmånliga, reglerna.

Exakt hur pengarna fördelas på individnivå är ännu inte klart, eftersom tilläggen varierar efter närvaro på jobbet.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?