Industriarbetarnas tidning

Mobbade på jobbet ska få stöd

3 maj, 2005

En organisation har bildats för mobbade och kränkta på arbetsplatserna. – Vi vill stödja andra som drabbats. Man känner sig så otroligt ensam och utsatt, säger Ann-Sofie Gauffin.

Hon är en av tre i interimsstyrelsen för ”Föreningen STOPP.” Ordet stopp är bildat ur ”stöd till offer på arbetsplatsen” och man vänder sig till de som kränks och särbehandlas i arbetslivet, men även deras anhöriga.

Med kränkning menar Ann-Sofie en händelse, exempelvis att du ställer upp som företrädare för en grupp men dem du företräder backar undan och du står där helt plötsligt står ensam, du blir övergiven. Mobbning är en längre process: Samtalet tystnar när du kommer in i fikarummet, du blir isolerad, ”bortglömd” när det informeras, man samlar in pengar till andras födelsedagar men inte din….

Ann-Sofie vill inte gå in närmre på sina egna eller andras fall annat än genom att visa hur hårt de – och samhället – drabbas:

Hon var själv borta från jobbet två och ett halvt år. Av de två övriga i interimsstyrelsen har den ena varit hemma med lön från arbetsgivaren i åtta år, den andra har varit hemma av och till i två år och är nu sjukskriven på halvtid. En av initiativtagarna som inspirerat många genom att framträda i radio och berätta om sina problem har varit hemma sedan 1999. Den som kontaktade Dagens Arbete och berättade om föreningen är en anhörig vars fru varit hemma i fjorton år.

– För den enskilde är det fruktansvärt, för samhället är det enorma kostnader. De som drabbas får tyvärr oftast inte stöd av fack eller arbetsgivare. Där vill vi kunna hjälpa, det finns ingen anledning att fler människor ska behöva gå igenom sådant på egen hand, säger Ann-Sofie Gauffin.

I det nätverk som nu håller på att byggas upp är Brottsofferjouren en förebild: Man ska kunna ringa ett telefonnummer, få direkt svar eller bli uppringd och sedan hänvisad till personer i den uppringandes närhet som kan ta sig an frågan.

– Hjälpen handlar konkret om att ge vägleda genom lagar och regler så kam kan hävda sin rätt, tipsa om jurister och läkare som kan de här frågorna och liknande. Men också mänskligt stöd – man kan bli helt paralyserad, inte orka de enklaste vardagssysslor.

Telefonnumret finns: 08-770 03 17. Där svarar en person eller en telefonsvarare, och så kan kontakt upprättas.
– Arbetet pågår med att skapa en hemsida.

En av arbetsuppgifterna är att sprida kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1993:17 ”Kränkande särbehandling i arbetslivet” och dess definition av problemet: ”…återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.”

Denna beskrivning är viktig eftersom den ger en ”officiell” utgångspunkt för den som ska hävda sin rätt. Det finns ju många andra beskrivningar och omskrivningar:

– Det talas om koncentrations- eller samarbetssvårigheter, man kan bli stämplad som uppviglare, som omöjlig att ha att göra med, man är en som skapar problem. Vi har många exempel på hur detta hänt den framträtt som talesman för en grupp.

– ”Posttraumatisk stress” är en annan beskrivning.

Den används ofta på den som till slut inte orkar längre, som stannar hemma. Det är en process i flera steg:

– Vid kränkningen blir du först chockad – du tror att det är en missuppfattning. Sedan får man panik när man inser hur övergiven man blivit. Man vill inte gå ut eftersom man fasar för att möta först chefen – sedan människor överhuvud taget. Man tappar totalt tron på sig själv – till slut ligger man där knäckt i sängen.

– Man förlorar tilliten till andra människor, det känns som om man sitter i en glaskupa.

Ann-Sofie kom efter flera år tillbaka till jobbet, vilket är ovanligt. Nu drivs hon av viljan att göra någonting, att inte andra ska behöva gå igenom samma sak.

– Det finns många glömda där ute i arbetslivet.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.