Industriarbetarnas tidning

Utländsk arbetskraft regleras i sommar

2 maj, 2005

Skrivet av ELISABETH HOFF

Svenskt Näringsliv säger konkurrens, medan LO säger dumpning. Trots det hoppas bägge parterna att kunna presentera gemensamma regler för utländsk arbetskraft i sommar.

Den sista juni är det meningen att överläggningarna mellan LO och Svenskt Näringsliv ska vara klara. Fram till dess tiger förhandlarna som muren om hur diskussionerna kring sakfrågorna går. Klart är dock att huvudämnena är löner och försäkringar. Även en del lagstiftning diskuteras. Exempelvis MBL.

Per Bardh, ombudsman på LO:s enhet för löner och välfärd, sitter med i överläggningarna.

– Det finns relativt många hinder, men dörrarna är inte stängda och det finns en vilja att hitta en lösning, säger han.

– Vi vill hitta ett system som gör att utländska arbetsgivare ska kunna lönesätta som andra gör. De ska snabbt och ganska enkelt få veta var lönerna ligger. Hos facket eller arbetsgivarparten. Grunden är att de ska vara med i en svensk arbetsgivarförening.

Hur man ska göra med företag som inte är medlemmar är enligt Per Bardh inte en fråga för dessa diskussioner.

LO:s skäl till att sätta sig ner med arbetsgivarna är givna. Svenskt Näringsliv däremot, gör utspel om ”obalans kring konfliktregler”. De beklagar att ursprungslandsprincipen i EU:s tjänstedirektiv fick backning och hoppas på att EG-domstolen ska underkänna Byggnads blockad i Vaxholm. Ändå sätter man sig ner med LO.

– Alternativet är mycket sämre, säger Jan-Peter Duker, vice vd i Svenskt Näringsliv.

– Vi har sett ständiga konflikter kring de här frågorna. När LO föreslog att vi skulle försöka hitta en övergripande ordning tyckte vi att det var värt att pröva. Så att vi får stabilitet och lugn och ro.

Jan-Peter Duker påpekar att det är viktigt att samtalen förankras i medlemsförbunden, i bägge lägren.

– Det finns många viljor och synpunkter. Vi får se om vi får ihop något, säger han.

Om de lyckas kommer reglerna att vara rekommendationer till förbunden, eller en ”kraftfull uppmaning”. Någon annan väg finns inte rent stadgemässigt.
Trevare mellan de bägge organisationerna fanns redan i höstas.

Men det som till slut fick dem till förhandlingsbordet var Elektrikerförbundets varsel om stridsåtgärder i februari i år.

Ett polskt företag hade anlitats för att laga småländska elledningar i januaristormens spår. Stridsfrågan var vilken lön polackerna skulle ha. För facket var det en viktig principiell strid om dumpade villkor.

Facket krävde en månadslön motsvarande branschens genomsnitt för svenska kraftverksarbetare.

Energiföretagens Arbetsgivarorganisation, EFA, räknade istället ut en minimilön flera tusenlappar under fackets bud. I kraftverksavtalet finns inga minimilöner utsatta, bara en anvisning om hur de ska beräknas.

Konfliktvarslet tvingade fram ett avtal om att var gång ett utländskt företag etablerar sig i Sverige och ansluter sig till EFA ska det hållas förhandlingar om lönerna.

Men det fick alltså också LO och Svenskt Näringsliv till förhandlingsbordet. I bägge organisationernas medlemsförbund finns ett starkt behov av att få riktlinjer att luta sig mot. Först och främst vad gäller löner och försäkringar.

Skandalen på Volvo i Torslanda i april har gett ytterligare tyngd åt behoven. Varken Metallklubben eller företaget visste att slovaker jobbade för tio kronor i timmen sju dagar i veckan förrän det avslöjades i ett radioprogram. Slovakerna var anställda av en utländsk underentreprenör.

Efter det träffade fackklubben och företaget ett avtal om att alla entreprenörer ska ha minst 15 760 kronor.
Det är lika med miniminivån i Teknikavtalet.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?