Industriarbetarnas tidning

Volvoavtalet ingen framtidsmodell

10 maj, 2005

Skrivet av FREDRIK KORNEBÄCK

Slovakiska metallare på Volvo fick månadslönen höjd från 2 000 till 17 000 i månaden. Avtalet har beskrivits som en facklig modell inför framtiden. Men det håller Metall centralt inte med om.

Efter avslöjandet om slovakerna på Torslanda kom Volvo och Metalls fackklubb överens om ett avtal som ska förhindra liknande löneskandaler i framtiden.

Avtalet har i olika medier beskrivits som en facklig seger och en modell för hur facket i fortsättningen ska bekämpa lönedumpning. Men den beskrivningen håller Metall centralt inte med om.

– Nej, det var inte en facklig seger, men inte heller en förlust, säger Erik Andersson, chef för Metalls arbetsrättsenhet.

– Det var en bra lösning för Volvo i det läge som uppstått när det visade sig att företaget hade så dålig koll på sina entreprenörer. Men det är inte någon allmän facklig modell för framtiden.

Metall vill fortfarande att alla företag som kommer till Sverige tecknar egna avtal med facket. Avtalen ska ge gästande arbetare löner och villkor i samma nivå som anställda med liknande jobb i Sverige har. Avtalen ska också göra det möjligt för facken att kontrollera att rätt löner betalas ut.

– Möjligheten att kontrollera löner är något vi har inskrivet i den avtalsmall vi tagit fram för utländska företag, säger Erik Andersson.

Den möjligheten är dock begränsad i Volvoavtalet, som inte är ett regelrätt kollektivavtal. I uppgörelsen på Volvo har företaget garanterat att skriva in minimilöner och arbetstidsvillkor i alla framtida affärskontrakt med leverantörer som arbetar på Volvo Personvagnars fabriker i Sverige.

Dessutom ska facket få information om vilka som arbetar i fabrikerna, var de kommer ifrån, hur många de är och när de är på plats.

Den informationen kommer att underlätta kontrollen av lönerna och villkoren för entreprenörsanställda, anser Olle Ludvigsson, Metalls klubbordförande på Volvo.

Varför krävde ni inte direkt insyn i vilka löner som betalas ut?

– Vi har fått in i avtalet att lönerna och villkoren garanteras i affärskontrakten, säger Olle Ludvigsson. Vi förutsätter att leverantörerna följer det. Skulle det visa sig att underleverantörer brutit mot kontrakten kan Volvo stämma dom.

Fackklubben och Volvo är överens om att de lägsta lönerna ska följa Teknikavtalets miniminivå på 15 700 kronor. Dessutom tillkommer semesterersättning och traktamenten, vilket ska ge lägsta löner på omkring 17 000 kronor.

Men klubben betonar att avtalet om affärskontrakt med leverantörer bara sätter ett lägsta golv. Facket kan dessutom gå in och skriva kollektivavtal direkt med entreprenörerna. Den vägen kan facket få upp lönerna över mininivån.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?