Industriarbetarnas tidning

Färre jobb lämnar landet

20 juli, 2005

Skrivet av JOHANNA THORELL

Antalet svenska jobb som flyttas till utlandet blir färre i år än förra året. Den bedömningen gör Anne-Christine Strandell, analytiker på Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Mellan 5 och 10 procent av alla varsel och uppsägningar på den svenska arbetsmarknaden under 2004 berodde på att företag flyttade sin verksamhet utomlands. Det visar siffror som Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, tagit fram i samarbete med Arbetsmarknadsstyrelsen, Ams.

Beräkningarna bygger på varselstatistik från Ams. Under hösten ska arbetet mynna ut i en rapport från ITPS. Innan rapporten är färdig finns dock enligt Anne-Christine Strandell, analytiker på institutet, underlag för en grov beräkning av antalet varsel och utflyttningar.

Enligt den uppskattningen blir antalet jobb som flyttas till utlandet färre i år jämfört med förra året. Det bygger i så fall på att utvecklingen från det första halvåret håller i sig året ut.

Störst risk att drabbas av jobbutflyttning löper personer utan akademisk utbildning med arbete inom en tillverkningsindustri som kräver mycket mänskligt arbete. Det är i sådana verksamheter det kan löna sig ekonomiskt för företagen att ha arbetskraft med betydligt lägre löner än de svenska.

Ett tydligt exempel är enligt Anne-Christine Strandell Electrolux utflyttning till Ungern från dammsugarfabriken i Västervik.

– Det är ett typfall av vad man kan vänta sig framöver, företag som satts under stark prispress samtidigt som kokurrensen är stark från Asien.

Anne-Christine Strandell ser trots denna framtidsanalys en fara med mediernas larmrapporter kring arbetstillfällen som flyttas till andra länder, då främst låglöneländer. Hon anser att vissa nedläggningar och utflyttningar får oproportionerligt stort utrymme i förhållande till omfattningen totalt sett.

– Det kan skapa en bild av att alla jobb försvinner, säger Anne-Christine Strandell.

– Men allt tyder på att ren utflyttning inte sker i särskilt stor omfattning, fortsätter hon.

Det vanligaste skälet till varsel och uppsägningar är enligt Anne-Christine Strandell i stället effektivisering.

Under första halvåret 2005 varslades strax under 31 000 personer i Sverige om uppsägning. För hela 2005 väntas antalet stiga till 49 000 personer.

Långt ifrån alla varsel leder till uppsägningar eller arbetslöshet. Enligt Ams har omkring 70 procent av dem som varslats antingen till slut fått behålla jobbet, eller lyckats hitta ett nytt jobb.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?