Industriarbetarnas tidning

Föräldrar i Pappers kan få extrapengar

28 oktober, 2005

Skrivet av MALIN AXELSSON

Mammor och pappor inom Pappers har rätt till extra pengar från arbetsgivaren under föräldraledigheten. Det missade Korsnäs bruk i Gävle. Företaget fick betala drygt en halv miljon kronor i efterhand till föräldrarna.

Förmånen gäller i tre månader per förälder och barn för alla som går under Pappers avtal. Den gäller också de som blir sjuka. Både pappersarbetare och tjänstemän.

Vid en genomgång på Korsnäs bruk i Gävle förra året upptäckte facket att anställda som varit föräldralediga aldrig hade fått några extra pengar från företaget.

En sammanställning från december 2004 visar att 105 rättelser krävdes och att företaget fick betala ut 562 000 kronor extra. Eftersom ansökningarna om extrapengar strömmade in även efter december är summan troligen ännu högre.

– Nu ska det fungera, vad vi vet i alla fall, säger Jan-Henrik Sandberg, ordförande för Pappers avdelning 3 Karskär.

På Pappers centralt känner man till ett tiotal liknande fall. Allt uppdagades efter att facket uppmanat avdelningarna att kontrollera så att föräldrar verkligen fick sina extrapengar.

Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att pengarna betalas ut, men som arbetstagare kan det vara bra att vara påläst.

– Alla ska känna till avtalen för man kan inte lita på arbetsgivaren. Men blir det fel är det arbetsgivaren som är skyldig, säger Lennart Olovsson, avtalssekreterare på Pappers.

Förmånen har funnits sedan 1996 då Pappers skrev in den i sitt avtal. Från början gällde ersättningen i två månader, men sedan 2004 gäller den i tre månader.

Företaget ska fylla ut den ordinarie föräldraförsäkringen så att den anställde som tjänar upp till 24 600 kronor (7,5 basbelopp) får 90 procent av sin lön. Tjänar han/hon mer än så ska företaget fylla ut med 90 procent av summan däröver.

När det gäller pappersarbetare missar företagen ibland att fylla ut den extra summan över 7,5 basbelopp.

– De har lite svårt att hålla koll på när de ramlar över gränsen. När vi införde det var det nästan bara tjänstemän som tjänade över 7,5 basbelopp, säger Lennart Olovsson.

Fakta för föräldralediga och sjuka
• Enligt Pappers avtal ska en barnledig anställd med rätt till föräldrapenning få föräldraersättning från arbetsgivaren i tre månader.
• Företaget ska fylla ut den ordinarie föräldrapenningen så att den som tjänar upp till 24 600 kronor (7,5 basbelopp) får 90 procent av lönen, i stället för 80 procent som från Försäkringskassan.
• För den som tjänar mer än 24 600 kronor ska företaget fylla ut så att arbetstagaren får 90 procent av lönen däröver.
• Försäkringskassan ger inget extra för högre lön.
• Samma regler gäller i 90 dagar för den som är sjuk.
Källa: Allmänna anställningsvillkor för massa- och pappersindustrin, § 11, moment 7.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?