Industriarbetarnas tidning

Förväntningar kan ge diskriminering

10 november, 2005

Skrivet av FELIX FRANZÉN

Arbetssökandes egna förväntningar spelar en viktigare roll än man hittills trott när diskriminering uppstår. Den teorin presenterar nationalekonomen Ali Ahmed i en doktorsavhandling som läggs fram i dag vid Växjö universitet.

Ali Ahmed, doktorand vid Växjö universitet disputerar i dag med sin avhandling om diskriminering i arbetslivet. Syftet är att undersöka alternativa bakomliggande orsaker.

Avhandlingen består av tre delar. I den inledande delen lägger Ahmed fram en teoretisk förklaringsmodell där det främst är arbetssökandes negativa förväntningar som är den avgörande faktorn när diskriminering i arbetslivet uppstår. Förväntningar som i vissa fall kan bli självuppfyllande. Exempelvis genom att personer med utländsk bakgrund låter bli att söka jobb med hög status och lön. Jobb som de tror att bara svenskar får.

– Tidigare forskning kring diskriminering inom nationalekonomin bygger på att arbetsgivaren efterfrågar en arbetskraft av en viss typ. Min utgångspunkt i avhandlingen är att arbetsgivare inte diskriminerar alls.

I den andra delen undersöker Ali Ahmed betydelsen av att ha ett utländskt namn. Bakgrunden är att allt fler personer med utländsk bakgrund valt att byta till ett mer svenskt namn de senaste åren. Ahmed studerade betydelsen genom ett experiment där studenter spelar två olika spel för att se om etnisk bakgrund påverkar strategiska val. Studenterna hämtades från Växjö universitet och Södertörns högskola.

Undersökningen visade att negativ diskriminering gentemot personerna med utländskt namn uppstod i vissa situationer men långt ifrån alla. Män visade sig också vara mer benägna att diskriminera än kvinnor.

I den tredje och sista delen undersöktes om diskriminering kan uppkomma som följd av mänskligt gruppbeteende. Ahmed satte i ett experiment ihop två olika grupper med slumpmässigt utvalda medlemmar. De fick sedan interagera både med medlemmar ur den egna gruppen och utomstående.

Försökspersonerna tenderade att i stor utsträckning favorisera medlemmar ur den gruppen de själva tillhör framför andra. Ali Ahmed drar av detta slutsatsen att personer i en specifik grupp inte nödvändigtvis föraktar individer ur andra grupper. Orsaken till diskriminering kan i stället vara att man helt enkelt föredrar medlemmar ur sin egen grupp.

Ali Ahmed är tydlig med att hans avhandling inte förklarar alla fall av orättvis behandling.

– Jag försöker med den här avhandlingen inte på något sätt underminera det faktum att diskriminering i arbetslivet faktiskt förekommer.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?