Industriarbetarnas tidning

Vänster och höger slåss om historien

29 november, 2005

Skrivet av FREDRIK KORNEBÄCK

På ytan kunde det varit en ganska vanlig svensk facklig strid för att få kollektivavtal. I stället blev det EU:s mest omtalade arbetsmarknadskonflikt. Nu slåss vänster och höger om att få skriva historien om Vaxholm.

För ett år sedan rasade konflikten i Vaxholm där Byggnads till slut satte ett lettiskt bolag i blockad för att få ett svenskt avtal.

På ytan var det en relativt vanlig facklig konflikt. Men redan förra året fylldes medierna av rapporter om just den här konflikten. Ändå anade ännu inte alla dess enorma politiska sprängkraft.

Fortfarande betvivlade även erfarna fackliga jurister som Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd att en nationell arbetsmarknadskonflikt kunde vara något för EG-domstolen.

Nu vet vi att det är just det som hänt. Arbetsdomstolen har bett EG-domstolen om svar i Vaxholmskonflikten. Svaret kan dröja i flera år. Men när det väl kommer kan det sätta hela det nuvarande kollektivavtalssystemet i Sverige på spel.

En fråga kommer att vara: tillåter EG-domstolen att svenska fack strider för svenska kollektivavtal när det redan finns utländska avtal i företagen?

Det är i efterföljderna av den framtida EG-domen som parterna på arbetsmarknaden i Sverige kan tvingas att ta ställning till olika alternativ: lagstadgade minimilöner? Godkänna att avtalens minimilöner används? Eller låta staten lagstifta om kollektivavtal, så kallade allmängiltiga avtal?

Debatten rasar redan nu med Vaxholmsstriden i fokus. Ingvar Persson, ledarskribent på Aftonbladet, kommer i dagarna ut med en ny bok om Vaxholm och dess följder. Ingvar Persson ser Vaxholmskonflikten som en vattendelare i svensk arbetsmarknadshistoria och politik.

Det har han onekligen fog för. Debatten om Vaxholm har visat på en starkare polarisering än vad som är vanligt i tider när höger och vänster lånar argument från varandra.

De borgerliga partierna fördömde Byggnads agerande i Vaxholm, det gäller även moderatledaren Fredrik Reinfeldt som annars vill profilera sig som fackföreningsvän.

Och det har i efterhand visat sig att det inte är vilka som helst som sponsrat det lettiska företagets juridiska kostnader. Bakom lettiska Laval fanns pengar från Svenskt Näringsliv, alltså samma arbetsgivarorganisation som i andra sammanhang gärna stödjer kollektivavtalssystemet.

Polariseringen kring Vaxholm syns också i vad som skrivs om konflikten. Just nu pågår en kamp om historien. Ingvar Perssons nya bok vill lyfta fram att kampen för avtal i Vaxholm i grund och botten är en klasskamp. Han ställer frågor om hur facket ska agera för att bygga en modern svensk modell.

När Dagens Nyheters kultursidor nyligen skrev om Vaxholmskonflikten i stort uppslagna artiklar var utgångspunkten en annan.

I DN gjorde journalisten Maciej Zaremba stor affär av två saker. Dels att Byggnads ombudsmän vid blockaden skämde ut sig genom att skrika ”Go home” till lettiska arbetare. Dels hävdade Zaremba att Byggnads brutit mot alla förhandlingsregler genom att i förhandlingarna kräva att det lettiska företaget skrev på ett avtal som gav de anställda 145 kronor, mer än avtalets miniminivå.

Vad Zaremba däremot inte berättade var att kravet på 145 kronor, som uppges vara snittlönen för byggnadsarbetare i Stockholm, ställdes i en lokal förhandling. Efter det hade företaget flera tillfällen att skriva på ett helt vanligt avtal med Byggnads. Det skulle i så fall varit ett avtal där stupstocken, ”minimilönen”, är 109 kronor. Därefter skulle Byggnads och företaget i vanlig ordning förhandla om vilka löner som verkligen skulle gälla.

Ingenting av detta nämns i Dagens Nyheters artiklar. Inte heller nämnde DN:s artiklar att företaget ljög om vilka löner som gällde. Företaget hävdade att deras lettiska anställda tjänade omkring 80 kronor i timmen. I själva verket tjänade de bara mellan 20 och 35 kronor i timmen, enligt ett avslöjande i tidningen Byggnadsarbetaren.

Det sistnämnda går att läsa om också i Ingvar Perssons bok. Historien om Vaxholm har ännu inte nått sitt slut. Men den nyutkomna boken och de nyligen publicerade artiklarna i DN visar att det redan finns vitt skida sätt att skriva historien. Och vitt skilda slutsatser att dra från den.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?