Industriarbetarnas tidning

Rätt om Vaxholmskonflikten

14 december, 2005

Skrivet av FREDRIK KORNEBÄCK

Medlingen i den uppmärksammade Vaxholmskonflikten skedde i december förra året. Inte i september som Dagens Arbete tidigare felaktigt uppgett.

Det gäller att ha datumen på rätt plats i den infekterade Vaxholmstvisten. Det hade inte Dagens Arbete när vi för ett par veckor sedan skrev om en debatt kring konflikten. I artikeln uppgavs, felaktigt, att Byggnads och det lettiska företaget Laval träffades under medlare i september.

Uppgiften byggde på ett citat av LO:s avtalssekreterare Erland Olauson. Han konstaterar att han kan ha rört ihop datumen vid debatten:

– Jag kan ha sagt så, jag hade nog den minnesbilden att jag rörde ihop datumen.

Efter medlingen är det, enligt LO, omöjligt för företaget att hävda att Byggnads ville ha något annat än ett helt vanligt avtal med Laval.

Eftersom företaget hävdar att det utsatts för olagliga stridsåtgärder kan det vara av viss betydelse när medlingen ägde rum. Och i själva verket ägde medlingen rum den 1 december. Då hade Byggnads blockad redan startat.

Men Byggnads blockad var verkningslös fram till att elektrikerna lade sitt sympativarsel. Och sympativarslet trädde i kraft först efter medlingen då företaget inte ville teckna ett avtal. Därför anser Erland Olauson inte att det är ett problem för facket i EG-domstolen att medlingen startade efter Byggnads blockad.

– Nej, Byggnads blockad var verkningslös. Medlingen skedde före den effektiva åtgärden. (Det vill säga elektrikernas sympatiblockad.)

I tvisten kring Vaxholm hävdar företaget att facket satte en timlön på 145 kronor som villkor för att skriva avtal. Byggnads hävdar tvärtom att företaget satte som villkor för avtal att inte betala mer än minimilönen. Den vanliga förhandlingsgången är att parterna först skriver avtal, sedan startar löneförhandlingen. Om den misslyckas kan stupstocken, minimilönen, på 109 kronor, träda in.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?