Industriarbetarnas tidning

Helene får ingen livränta

3 januari, 2006

Skrivet av AGNETA PERSSON

Tryckaren Helene Johansson skadade sig så allvarligt att hon inte längre kan arbeta. Trots att flera läkare anser att det är jobbet som orsakat skadorna, vill inte försäkringskassan betala ut någon livränta.

En dag fastnade kuverten i maskinen på OP Kuvert i Oskarshamn där Helene arbetade. Helene tog i allt hon orkade för att få loss trasslet och … pang. Kuverten gav med sig och höger armbåge åkte rakt in i en järnplatta, ett av de spetsiga hörnen drämde rätt in i armbågen, mitt på benet.

Helene skadade sig så illa att hon tvingades till sjukskrivning i perioder och så småningom till flera operationer. Till sist tvingades Helene sluta jobba helt. Året var 1997, Helene var 34 år och hade jobbat på OP Kuvert i sexton år.

Nu sjönk inkomsten med flera tusen kronor i månaden. Helene ansökte om livränta som skulle fylla ut inkomstförlusten. Försäkringskassan hade fyra år tidigare slagit fast att Helenes trasiga armbåge var en arbetsskada. Alltså borde livräntan komma mer eller mindre automatiskt. Så tänkte Helene.

Men nu anser inte försäkringskassan att de besvär som gör att Helene inte längre kan jobba har med olyckan att göra. Istället tolkar försäkringskassans egen läkare, som aldrig träffat Helene, symptomen som andra, nya besvär.

Enligt läkarna som undersökt Helene är är det både olyckan OCH det långvariga, ensidiga arbetet som skadat henne. Skadorna är en logisk följd av Helenes arbete och det finns stöd för det i forskningen. Det anser två överläkare, två företagsläkare och en specialistläkare som alla undersökt Helene.

Enligt den gamla arbetsskadelagen som gäller för den som skadat sig före 1 juli 2002, måste skadan med ”hög grad av sannolikhet” ha orsakats av arbetet för att livränta ska kunna bli aktuell. I praktiken betyder det att läkarna måste vara helt eniga. I Helenes fall står fem läkare mot en, alltså råder inte full enighet och därmed ska ingen livränta betalas ut. Hade Helene skadat sig efter den 1 juli 2002 skulle hon bedömas enligt den nya lagen som kräver att ”övervägande skäl” ska tala för sambandet mellan besvär och arbete. Det betyder att majoriteten kan få avgöra.

Helene överklagade försäkringskassans beslut till länsrätten. Där höll två av de beslutande nämndemännen med om att Helenes besvär orsakats av jobbet och att hon därför skulle ha rätt till livränta. Två höll inte med utan hänvisade till den tvivlande försäkringsläkaren. Ordföranden fick avgöra. Det blev ett nej.

Helene överklagade till kammarrätten. Nytt avslag, kammarrätten hänvisade till länsrätten.

Helene gick till Regeringsrätten, den högsta rättsinstansen för sådana här fall i Sverige. Regeringsrätten ville inte ens pröva ärendet med hänvisning till kammarrätten som hänvisar till länsrätten som hänvisar till försäkringskassan …

Tyvärr är det inte alls ovanligt att en enda läkare från försäkringskassan fäller en i övrigt enig läkarkår, säger Marja-Leena Maaninen som då var Helenes juridiska ombud på LO-TCO Rättsskydd. Att länsrätten sedan väljer att hålla med försäkringskassan händer också ofta.

– I sina domar refererar de vad försäkringskassan sagt, säger hon. Det är ytterst sällan de begär in ett nytt utlåtande från någon sakkunnig. Tyvärr, det är fakta. Det är så himla trist, speciellt när försäkringskassans läkare inte träffar personen.

Att försäkringsläkarna aldrig träffar den berörda personen beror bland annat på att försäkringsläkaren på så sätt är tänkt att förhålla sig opartisk, säger Claes Jansson som är försäkringschef på LO-TCO Rättsskydd.

– Det är delvis därför domstolarna tycker att försäkringsläkarna har så stor tyngd. Man kan ju ifrågasätta om de verkligen är opartiska. De får ju sin lön från arbetsgivaren som är försäkringskassan och då kommer man i en beroendeställning. Man kan inte bortse från det.

Anders Edgren, Helenes fackliga ombud på Grafiska fackförbundet i Småland, är mycket kritisk till hur försäkringskassan och domstolarna hanterat Helene.

– Fallet är uppenbart, Helene är felbedömd. Det är nästan ett justitiemord på henne. Det är så uppenbart att hon skadat sig på jobbet.

Fotnot: Hela artikeln om Helene kan du läsa på sidorna 32–34 i januarinumret av Dagens Arbetes upplaga för Grafiska fackförbundet. Magasinet finns tillgängligt i pdf-format här.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.