Industriarbetarnas tidning

Ja till nytt tjänstedirektiv

16 februari, 2006

Skrivet av

Med röstsiffrorna 394 mot 215 antog i dag Europaparlamentet förslaget till ett nytt tjänstedirektiv.

– Vi har vunnit allt det vi ville vinna, säger en nöjd Jan Andersson, EU-parlamentariker (s).

– Ja, jag är verkligen helnöjd, på arbetsmarknadsområdet har vi vunnit allt.

Innehållet i direktivet som antogs var en kompromiss mellan socialdemokrater och konservativa.

Arbetsrätten, kollektivavtalet, rätten att vidta stridsåtgärder fredas. På de punkterna ska reglerna som finns i värdlandet (där tjänsterna utförs) gälla. De frågorna är alltså ute ur direktivet. Samma gäller konsumentskyddet och miljöfrågorna.

– Bemanningsföretagen omfattas inte heller av direktivet. Där vill vi ha ett eget direktiv som kan reglera den branschen.

Det var för två år sedan som EU-kommissionären Frits Bolkestein presenterade förslaget till tjänstedirektiv. Direktivet var ett led i EU:s nya strategi att göra mera marknad av den europeiska arbetsmarknaden.

Syftet med tjänstedirektivet var att underlätta handeln med tjänster inom EU. Förslaget innebar bland annat att anställda som arbetar i ett annat EU-land inte ska behöva följa värdlandets arbetsmarknadsregler och löner.

Förslaget utlöste häftiga protester från Europas fackliga organisationer som befarade att direktivet skulle öppna för lönedumpning. För ett år sedan demonstrerade 75 000 fackligt aktiva på Bryssels gator mot direktivet. Samtidigt intensifierade Europafacket sina ansträngningar att få till stånd ett nytt, löntagarvänligare direktiv.

– Där är vi nu, enligt Jan Andersson.

– Nu kan medlemsländerna också kräva att tjänsteföretag som utövar en tillfällig verksamhet i ett land ska ha en representant på plats.

– Samhällsnyttiga tjänster som hälso- och sjukvård, utbildning, bevakning berörs inte av direktivet. Dessutom blir det upp till varje enskilt medlemsland att bestämma om man vill öppna allmännyttiga tjänster, så som el och vatten, för konkurrens.

Efter beslutet i parlamentet ska EU-kommissionen och ministerrådet säga sitt.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.