Industriarbetarnas tidning

”Kränkande mot Pappers medlare”

17 februari, 2006

”En kritik, som går ut på att vi haft en dold agenda, eller genomfört medlingsförsöket helt utifrån den ena partens ståndpunkter, är orättvis, felaktig och inte så lite kränkande.”
Det skriver Pappers medlare i ett öppet brev om deras arbete i konflikten mellan den sparkade avtalssekreteraren Lennart Olovsson och ordförande Sune Ekbåge.

Medlarna har, enligt en av undertecknarna, Lars-Göran Johansson, skrivit brevet bland annat som en reaktion på de arga insändare som publicerats på DA:s chattdebatt. Nedan publicerar vi hela brevet:

”Pappers medlingsgrupp om sex förbundsstyrelseledamöter, som tillsattes av förbundsmötet den 25 januari, meddelade den 15 februari förbundets avdelningar, att medlingsförsöket misslyckats.

Detta har orsakat upprörda känslor, och anklagelser har riktats åt många håll. Tyvärr har det också påståtts saker om medlingsgruppen, som saknar grund, dessa påståenden får stå för dem som yttrat dem.
Om målet för oss alla, är att verka för medlemmarnas bästa, och förbundets framtid, bör vi också vara försiktiga med snabba fördömanden och att hastigt yttra sig i affekt. Detta leder sällan framåt, utan cementerar motsättningar.

Vi i medlingsgruppen är de första att beklaga, att medlingen misslyckades, och att vi inte nådde dit vi förutsatt oss att nå.
Vi vill därför rekapitulera vad som hänt, vilka förutsättningar vi haft, och vilka överväganden vi gjort.

Uppdraget.

Förbundsmötet den 25 januari gav oss i uppdrag, att med diskussionen på mötet som grund, försöka finna en lösning på konflikten mellan Lennart och Sune, på ett för förbundet och medlemmarna tillfredställande vis.
Vi tolkade detta uppdrag så, att vi skulle arbeta i en riktning, som innebar att både Sune och Lennart kunde arbeta vidare på förbundskontoret. Detta hade uttryckts av majoriteten av talarna på förbundsmötet.

Förutsättningarna.

Direkt efter förbundsmötet förutsatte medlingsgruppen att tidigare uttalanden från olika håll, att det handlade om att antingen Lennart eller Sune skulle sluta på kontoret, var överspelade.
Vi hade nu att arbeta utifrån att bägge var villiga att ge processen en chans.
Vi ville dessutom att de distriktsmöten, som började veckan efter förbundsmötet, skulle diskutera situationen, och på så vis ge oss ytterligare argumentation och en bättre möjlighet att bedöma läget i förbundet.
Bara några dagar efter förbundsmötet, meddelade Sune oss att han övervägde att avgå, då han känt ringa stöd vid förbundsmötet.
Utifrån vår tolkning av uppdraget, var det då viktigt för oss att övertala Sune att stanna kvar.
Detta har av vissa tolkats, som om medlingsgruppen tog ställning för Sune, och följaktligen tog ställning mot Lennart, vilket inte var fallet. Vi ansåg att önskemålet från oss att Sune stannar som förbundsordförande var en grundläggande förutsättning för att vi skulle lyckas i medlingsuppdraget.
Avgick Sune, föll också medlingsuppdraget.

Våra överväganden.

Vi utgick från det faktum, att Pappers kongress i höst, skulle fastslå riktlinjer både för förhandlingsarbetet och för den framtida inriktningen i stort.
Därför inriktade vi oss på att undersöka förutsättningarna för att hitta en lösning för de kommande sex månaderna fram till kongressen.
Hur finna ett upplägg, som bägge de inblandade kunde acceptera, och leva med fram till kongressen?
Vi förutsatte att bägge parter var beredda att ta steg tillbaka, för att möjliggöra en uppgörelse.

Vi kunde också tidigt i vårt arbete, konstatera att det funnits ett maktvakuum på förbundskontoret, och att ledarskapet varit otydligt under en längre tid.
Detta har varit en bidragande orsak till den konflikt som kulminerade i december.
Det blev i detta läge viktigt för oss att peka på detta, och tydliggöra var och hur ledarskapet i förbundet finns och skall utföras, utifrån förbundets stadgar och regelverk.
Denna ”pekpinne” var riktad till såväl Sune som Lennart.

Slutdiskussionen.

Efter analyser av distriktsmötena, samtal med både Lennart och Sune, bedömde vi att den sista, svåra frågan var vem som skulle delta i de inledande samtalen mellan Pappers, och Skogsindustrierna, för att på nytt skapa ett fungerande samtalsklimat mellan parterna på högsta nivå.
Alla andra frågor var av underordnad betydelse, och kunde lösas relativt enkelt.
Dessutom förutsatte vi, att Lennart och Sune tillsammans, med eller utan utomstående hjälp, skulle kunna läka de sår som konflikten orsakat bland de övriga anställda på förbundskontoret.

Vi valde i detta läge, att föreslå att Sune skötte de inledande kontakterna med Skogsindustriernas Vd och den nyanställde förhandlingschefen (tillträder första mars).
Vi var dessutom övertygade om att en förhandlingsavdelningen inkluderande Lennart, tillsammans med Sune var fullt kapabla att fördela alla de övriga arbetsuppgifter som är förknippade med förhandlingsarbetet mellan sig inom avdelningen, innefattande både lokala och centrala förhandlingsfrågor och rådgivningsverksamhet.

Lennart valde tyvärr, efter två dagars betänketid, att tacka nej till detta förslag.
Han pekade inte ut någon särskild fråga som avgörande, men vi bedömer samtalen med honom på sådant sätt, att frågan om kontakterna med Skogsindustrierna högsta ledning var central och avgörande för honom.
Förhoppningen att bägge parter skulle kunna ta åtminstone ett litet steg tillbaka, för att öppna upp för en lösning, kom tyvärr på skam, då Lennart krävde minst samma ansvarsområden och arbetsvillkor han hade haft före decemberdiskussionerna, och inte var beredd till några kompromisser.
Lennart valde att falla tillbaka på den uppgörelse han själv föreslog Sune, efter deras diskussioner i december, och fortsätter att arbeta från hemmet.

I och med detta föll våra fortsatta möjligheter att medla, och vi hade inget annat att göra, än att meddela förbundsavdelningarna att vi misslyckats.
Men uppgiften var redan från början svår, och många bedömde den som omöjlig från första början. Vi ville ändå göra ett ärligt försök att uppnå en uppgörelse mellan Lennart och Sune, för medlemmarnas och förbundets bästa. Vi ville minimera försvagningen av förbundet.

För detta kan vi självklart kritiseras, vi har säkert, liksom andra gjort felaktiga eller naiva bedömningar under resans gång.
Men en kritik, som går ut på att vi haft en dold agenda, eller genomfört medlingsförsöket helt utifrån den ena partens ståndpunkter, är orättvis, felaktig och inte så lite kränkande.
Men råder ett sådant samtalsklimat i förbundet, är det inte förvånade att konflikter av den här typen uppstår, och kan finna ständigt ny näring.
Vi borde nu istället alla försöka sy ihop förbundet, och ta sikte på kongressen i höst, där förbundets framtida arbete kommer att behandlas.”

Ulf Pettersson
Anders Berlin
Stewe Cato
Lars Göran Johansson
Carina Magnusson Fernlund
Lars Olov Pettersson

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?