Industriarbetarnas tidning

Löneklyftorna växer

16 februari, 2006

Skrivet av

Gapet mellan arbetare och tjänstemän växer. Klyftorna mellan män och kvinnor består.

Samtidigt är svensk arbetsmarknad lugnare och ger något högre löneökningar än i euroländerna.

Detta enligt medlingsinstitutets senaste årsrapport.

Lönegapet växer mellan arbetare och tjänstemän inom industrin. Sedan 1998 har tjänstemännen varje år fått en procent högre procentuellt påslag än arbetarna. På åtta år har arbetarlönerna stigit med 24,3 procent, tjänstemannalönerna med 32,5 procent.

Löneklyftan mellan män och kvinnor består. Den blir varken större eller mindre. Medellönerna för män och kvinnor har ökat lika mycket de senaste tolv åren.

– Att kvinnor inte kommer i kapp beror delvis på att de tappar mark under föräldraledigheten, säger Kurt Eriksson, vikarierande generaldirektör på medlingsinstitutet.

– Statistiken ser trist ut, det händer ingenting.

För att få en mer heltäckande bild av löneskillnaderna mellan könen kommer medlingsinstitutet att redovisa mäns och kvinnor löner inom olika yrken.

Medlingsinstitutets årsrapport visar att reallönerna i Sverige stigit elva år i rad. Något som inte hänt sedan 1960-talet. Lönerna ökar också snabbare än i de viktigaste konkurrentländerna som finns inom euro-området, alltså de EU-länder som är med i den monetära unionen EMU.

Lönerna i Sverige ökade under 2000-2004 i snitt med 4,2 procent, mot 3,3 för euroländerna. Mönstret går igen för de tre första kvartalen i fjol: 2,8 för Sverige, 2,4 för euro-området.

Men att lönerna ökade snabbare i Sverige försämrade ändå inte företagens konkurrenskraft.

För samtidigt utvecklades produktiviteten starkt. Dessutom sjönk kronans värde och gjorde svenska exportvaror billigare.

Strejker och lockouter är knappast något som präglar svensk arbetsmarknad. Under 2000-talets första fem år tillhör svenskarna de lugnare i Europa. Enda undantaget är 2003, innan dess befann sig däremot Sverige i topp, främst på grund av Kommunalkonflikten.

Den senaste statistiken, från 2004, visar att Norge toppar konfliktligan, följt av Italien, Danmark, Spanien, Storbritannien, Luxemburg, Finland och Irland. Sedan följer Sverige.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?