Industriarbetarnas tidning

Sverige lika flexibelt som Danmark

16 maj, 2006

Skrivet av JONAS HÅLLÉN

Rapporterna om det danska undret på arbetsmarknaden är överdrivna, enligt LO.
– Vi har lika bra flexibilitet i Sverige, sa LO-ekonomen Lena Westerlund när hon i dag presenterade rapporten ”Tryggare på andra sidan sundet”.

Danmark har under de senaste tio åren gått från att vara ett EU-land med genomsnittlig arbetslöshet till klart lägre nivåer. I genomsnitt har Danmark haft två procent lägre arbetslöshet än Sverige under perioden 1995-2004.

Förklaringen är enligt många debattörer flexicurity (en blandning av de engelska orden för flexibilitet och trygghet).

Modellen brukar delas upp i tre delar: flexibel arbetsrätt (som gör det lättare för företagen att säga upp personal), generösa ekonomiska stöd vid arbetslöshet (som skapar trygghet för dem som förlorar sina arbeten) och en aktiv arbetsmarknadspolitik (som ser till att folk får nya jobb).

I debatten beskrivs ofta den danska modellen som något revolutionerande. Men varken begreppet eller innehållet är särskilt nytt, enligt LO.

Lena Westerlund beskrev hur den danska modellen började växa fram redan efter andra världskriget och hur den stora förändringen, som lade grunden till pratet om ”det danska undret”, kom i mitten av 1990-talet. Enligt LO handlade det främst om en ekonomisk politik som ökade efterfrågan, en stabilare lönebildning (med låga, nominella löneökningar) och en aktivare arbetsmarknadspolitik.

I dag har Sverige högre tillväxt än Danmark, men danskarna har fler människor i arbete. Lena Westerlund påpekade dock att Sverige har fler äldre och fler invandrare i sysselsättning än Danmark.

Hon menade också att det ökade antalet visstidsanställningar och möjligheten att förhandla om avsteg från lagen om anställningsskydd (Las) gör att den svenska arbetsmarknaden är minst lika flexibel som den danska.

– Vi har flexicurity även i Sverige, den ser inte likadan ut som i Danmark, men den levererar liknande resultat, sa Lena Westerlund.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.