Industriarbetarnas tidning

800 000 smiter från skatten

2 augusti, 2006

Skrivet av SVEN-ÅKE AULIN

Drygt 800 000 personer jobbar svart i Sverige varje år.
– Det förekommer att arbetsgivare låter personalen göra svarta jobb på verkstaden utanför arbetstid, säger juristen Kurt Junesjö.

De svenska svartjobben motsvarar 66 000 heltidstjänster per år och innebär att staten årligen förlorar cirka 67 miljarder kronor i skatteintäkter. Det har två utredare inom Skatteverket räknat ut, med hjälp av intervjuer och genomgång av befintlig statistik.

Majoriteten av svartjobben, 40 000 årsarbeten, görs åt privata hushåll, ofta släkt och vänner. Framför allt rör det sig om om- och tillbyggnad av bostäder, men svarta reparationer av bil och båt har också en stor marknad.

Resten av de svarta tjänsterna, cirka 25 000 årsarbeten, köps av företag.

Flertalet svartjobbare är yrkeskunniga. Många är studerande eller värnpliktiga.

Är den svarta ekonomin en fråga för facket?

– I högsta grad, svarar juristen Kurt Junesjö, med decenniers erfarenhet från fackförbundens egen advokatbyrå LO-TCO Rättsskydd. Junesjö medverkar regelbundet i Dagens Arbete.

– Den som tar emot svart lön tappar förhandlingsstyrka. Han eller hon är ju medbrottsling och riskerar därmed utpressning. Dessutom är det osolidariskt att dumpa löner.

– Och framför allt: på lite sikt är svart arbete inte så lönsamt som det ser ut. Det sociala skyddsnätet blir glesare. De enda säkra vinnarna är svartjobbare som varken blir sjuka eller skadade, eller gamla!

En rad fackförbund har startat projektet ”Vita jobb” tillsammans med Stockholms stad. Stockholms läns landsting är i startgroparna för något liknande. Så småningom följer LO efter med ”Vita jobb privat”, riktat mot den privata sektorn.

Tror du att det är vanligt att exempelvis bilmekaniker och grafiker gör privata/svarta jobb på sina arbetsplatser?

– Det är nog vanligare på små arbetsplatser än på stora, säger Junesjö. Det förekommer också att arbetsgivaren låter personalen göra svarta jobb på verkstaden utanför arbetstid, varvid arbetsgivaren får ett onödigt vapen mot den anställde.

Hur tror du att den svarta sektorn kan begränsas?

– Genom kollektivavtal, och ökad samhällelig kontroll.

Junesjö är övertygad om att minskad avtalstäckning ger ökat spelrum åt den svarta sektorn.

– Även samhället kan göra mycket mer. Nu kommer dubbla signaler: svart arbete fördöms med ord, men samhället genomför inte ens enkla kontroller.

– I Frankrike är det exempelvis straffbart att inte ge kvitto på minsta en kopp kaffe; i Sverige är kaffekvittot ett sällsynt glädjeämne.

– Samhället kan också lära av arbetsgivarna. Inom handeln förekommer det att arbetsgivaren gör ”kontrollköp” för att kolla personalen. Samhället skulle på liknande sätt kunna göra ”kontrollaffärer” med företag som vill sälja varor och tjänster till stat och kommun.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.