Industriarbetarnas tidning

Centern: Dyr a-kassa sänker arbetslöshet

27 september, 2006

Skrivet av

Dyrare a-kassa behövs för att avtalen ska bli ansvarsfulla även i framtiden, säger centerns ekonomiske talesman Roger Tiefensee.

Mycket tyder på att centern tar hand om det nya näringsdepartementet. Först om några veckor får vi veta hur den nya politiken för arbetsmarknaden kommer att se ut.

Alliansen gick till val på dyrare a-kassa. Roger Tiefensee förklarar varför.

Varför spara tio miljarder kronor på a-kassan?
– Vi vill ha större egenfinansiering i a-kassan, idag är den till 90–95 procent skattefinansierad.

Är det av statsfinansiella skäl?
– En ökad egenfinansiering är en del av helheten, en del av den ekonomiska politiken.

Finns det något behov att spara tio miljarder när statens kassa har ett stort överskott?
– Nej, men en ökad egenfinansiering kommer att vara med att finansiera andra saker vi vill göra för att sänka arbetslösheten. Det här är en strukturell fråga. Avgiften kommer att spegla hur arbetsmarknaden ser ut i respektive bransch.

Man ska alltså betala mer till a-kassan om man finns i en bransch med hög arbetslöshet, eller hur?
– Ja, men inte de som redan är arbetslösa. De får ingen höjning.

Är det de sysselsatta grafikernas fel att 6 procent av deras kompisar går utan arbete?
– Nej.

Varför ska de då straffas med 300 kronor dyrare a-kassa i månaden?
– Detta är ju en del i helheten för att få fler människor i arbete, för att bryta utanförskapet. Vi tycker att man ska kunna sätta avgiften så att den speglar arbetsmarknaden i respektive bransch.

Högre arbetslöshet ger dyrare a-kassa, med andra ord.
– Ja det blir följden.

Vad finns det för rättvisa i det?
– Orättvisan ligger i att idag är det skattekollektivet som står för resurserna.

Enligt alliansens överenskommelse i Bankeryd ska dyrare a-kassa ge ”parterna tydligare motiv att ta ett större ansvar för arbetslösheten i lönebildningsprocessen”. Ni vill åt lönebildningen, eller hur?
– Nej, alltså det är som vi skriver. Vi vill bekämpa arbetslösheten och utanförskapet och då behöver vi ansvarsfulla avtal som ger reallöneökningar.

A-kassan ska användas som instrument för att lugna ner lönebildningen?
– Ja, det kan man väl säga.

På vilket sätt dämpas lönekraven av dyrare a-kassa?
– Hur menar du?

Ni vill ju göra a-kassan dyrare för att dämpa lönekraven. Hur ska det fungera?
– Vi talar inte om dämpade lönekrav utan om reallöneutveckling och sänkt arbetslöshet. Det handlar om en ny arbetsmarknadspolitik och att alla tar ansvar så att vi inte får inflationstendenser i ekonomin. Vi har ju större chans att få ökade reallöner om vi har en lönebildning som inte ger inflationstendenser.

Hur hög uppskattar du löneinflationen vara idag?
– Idag vet jag inte. Men vi står inför en ny avtalsrörelse.

Har vi haft en besvärlig lönebildning i Sverige under senare år?
– Nej det tycker jag inte. Den har varit ansvarsfull med bra reallöneutveckling och långa avtal.

Trots att vi haft de a-kasseavgifter ni vill höja. Hur förklarar du det med tanke på att ni med dyrare a-kassa vill ge ”parterna tydligare motiv att ta ett större ansvar för arbetslösheten i lönebildningsprocessen”?
– Det vi har misslyckats med är ju arbetslösheten.

Den lönebildning ni vill att parterna ska ta större ansvar för har de senaste tio åren lett till att lönerna stigit med i genomsnitt 3 procent. Mycket eller litet?
– Det har jag ingen synpunkt på. Det har varit bra reallöneutveckling med långa avtal. Speciellt industriavtalet har varit värdefullt.

Snittet för Sverige är något lägre än i Europa enligt Medlingsinstitutets siffror. Trots att vi haft de a-kasseavgifter ni anser vara skadliga för lönebildningen. Var ligger egentligen problemet?
– Problemet är återigen arbetslösheten och utanförskapet.

Men ni vill ju komma åt lönebildningen med höjda egenavgifter.
– Ja, det handlar om att titta framåt så att vi kan få en bra lönebildning.

Tittar vi bakåt så har den tydligen fungerat. Vad är problemet?
– Allt går att göra bättre.

Var 3 procent för högt snitt?
– Det handlar om helheten, att få ut människor i arbete. Att ge AMS en annan roll, att sänka inkomstskatter. Det handlar om att använda resurserna på ett annat sätt.

Tror du att avtalsrörelsen blir lugnare med dyrare a-kassa?
– Det har jag ingen synpunkt på.

Om facken kräver kompensation?
– Jag har läst vad Wanja Lundby-Wedin sagt. Men jag har ingen synpunkt på det.

Grafikerna går i dag ut och säger att detta kan bli en avtalsfråga. Har ni inte tagit med en sådan konsekvens i beräkningen?
– Det där har jag inte noterat så det kan jag inte ge någon reaktion på. Jag tycker man ska ha en dialog med alla som vill bidra till sänkt arbetslöshet och minskat utanförskap. Det är viktigt.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.