Industriarbetarnas tidning

Revansch för isocyanatforskare

29 september, 2006

Skrivet av JONAS HÅLLÉN

I kväll stiger Gunnar Skarping upp på podiet i Blå Hallen i Stadshuset i Stockholm. Där kommer han att utnämnas till professor för sin banbrytande forskning kring isocyanater.

Gratulationerna kommer från många håll, inte minst från de fackliga företrädare som stött sig på Skarpings resultat när de krävt bättre arbetsmiljö för sina arbetskamrater.

– Utnämningen kommer inte en dag för tidigt, säger till exempel Rolf Ählberg, under många år arbetsmiljöombudsman på Metall.

– Skarping är en unik forskare som redan från början strävade efter att alla inom industrin skulle få ta del av hans resultat.

Vid den högtidliga ceremonin kommer Gunnar Skarping tilldelas ett diplom från rektorn på Stockholms universitet, som ett tecken på sin befordran.

– Jag är smickrad och stolt, säger den blivande professorn själv i telefon från Hässleholm, där han bedriver sin forskning sedan trettio år tillbaka.

Förutom titeln kan han och hans kollegor glädja sig åt att de fått höjda anslag till sin forskning.

Men så uppåt har det inte alltid varit för Gunnar Skarping.

I mitten av 1970-talet kom de första larmen om risken med isocyanater. Gunnar Skarping, då 26 år och doktorand på Kemicentrum i Lund, började forska kring giftet, men mötte ett starkt motstånd från industrin och en del andra forskare.

I slutet av 1990-talet hade Skarping och Arbetarskyddsstyrelsen en hård diskussion om gränsvärden och riskerna med isocyanater.

Några år senare uppstod en ny strid när forskargruppen i Hässleholm var på väg att mista sina anslag. Enligt LO och Metall berodde det på att Gunnar Skarpings forskning var obekväm för industrin.

Tvisten hamnade till slut på regeringens bord. Dåvarande arbetslivsministern Hans Karlsson hittade en lösning som bland annat innebar att forskarna i Hässleholm anställdes vid Stockholms universitet.

I dag bedriver enheten, Arbetsmiljökemi (AMK), sin forskning i ett nybyggt laboratorium på sjukhusområdet i Hässleholm.

– Det som ifrågasattes i slutet av 1970-talet är bekräftat, branschen använder numera samma fakta som oss och våra mätmetoder håller på att bli internationell standard, sammanfattar Gunnar Skarping själv de trettio gångna åren.

Fakta isocyanater:
De som arbetar på gjuterier, bilverkstäder, inom plast- och byggindustrin eller med elektronik och mineralull riskerar att komma i kontakt med isocyanater. Ämnet frigörs vid till exempel svetsning och lödning, när material som lack, skumplast eller lim hettas upp.

Inandning av isocyanater kan ge symptom i luftvägarna, till exempel nedsatt lungfunktion. På sikt kan det leda till livslång astma och hudallergier.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?