Industriarbetarnas tidning

Indiska gör inte nog för arbetarna

28 december, 2006

Skrivet av

Företaget Indiska får kritik från nätverket Rena Kläder i en rapport i dag. Indiska gör inte tillräckligt för de anställdas rätt att organisera sig fackligt.
– Indiskas uppförandekod är bara vackra ord, säger Mats Svensson på IF Metall.

I sin rapport är Rena Kläder kritisk bland annat mot att Indiska inte gör mer för textilarbetarnas rättigheter att organisera sig fackligt på arbetsplatserna i Indien. Föreningsfriheten är en central del i Indiskas så kallade uppförandekod, som företaget antog redan 1998 för att förbättra villkoren för de anställda hos leverantörerna.

– Det är upprörande att Indiska inte har lärt sig, säger Mats Svensson, internationellt ansvarig på IF Metall, som är en av organisationerna bakom Rena Kläder.

Enligt Mats Svensson har Indiska fått kritik tidigare och borde vara medvetna om att deras arbete inte har varit tillräckligt.

Ofta saknas fack på de indiska arbetsplatserna. Indiska har istället jobbat med så kallade arbetarkommittéer, där både arbetsgivare och anställda tillsammans diskuterar frågor som berör arbetsplatsen. Det blir ofta arbetsgivaren som sätter agendan och kommittéerna är inget bra alternativ till facket, anser Mats Svensson.

– Det är först när de anställda har organiserat sig själva som det kan uppstå en partsrelation mellan arbetsgivaren och de anställda. Först då kan problemen lösas.

Men Renée Andersson, etikansvarig på Indiska, håller inte med Mats Svensson. Norska LO till exempel är varma förespråkare av det här sättet att arbeta, säger hon. Hon håller inte med om att kommittéerna skulle motarbeta bildandet av fackliga organisationer.

– Jag ser det här som embryon snarare än hinder till en facklig organisation. Det indiska samhället är så hierarkiskt, kommittéerna är en möjlighet för arbetare och arbetsgivare att över huvud taget mötas och samtala.

Arbetstagarnas rätt att organisera sig fackligt är nätverket Rena Kläders främsta krav, eftersom arbetare som organiserar sig själva kan bli starka nog att påverka sin egen arbetssituation. I sin rapport skriver Rena Kläder att Indiska borde samarbeta med fackförbund globalt, internationellt och lokalt för att stärka fackets roll på de indiska arbetsplatserna.

– Problemet är att fackföreningarna i Indien är politiska. Att gå med i facket blir ett politiskt val, och de gör inte så mycket för arbetarna, säger Renée Andersson.

I rapporten får Indiska också kritik för att de inte kräver högre löner än lagstadgade minimilöner, samt att Indiskas kontroller av arbetsplatserna inte fungerar tillfredsställande.

– Man kommer inte åt problemen. Det är svårt att upptäcka dem. Besöken är dessutom planerade i förväg. Indiska borde involvera de anställda i kontrollerna istället, säger Malin Eriksson på Rena Kläder.

Trots kritiken visar rapporten att en hel del förbättringar har skett hos Indiskas leverantörer de senaste åren. De anställda har rätt till anställningsbevis, pension och försäkringar och arbetsmiljön har blivit renare.

Fakta om nätverket Rena Kläder

Clean Clothes Campaign är ett internationellt nätverk av drygt 300 organisationer runt om i världen. Den svenska delen kallas Rena Kläder och drivs bland annat av LO-TCO biståndsnämnd och IF Metall.

Nätverkets syfte och mål är att förbättra villkoren för de människor som syr våra kläder och skor. Det viktigaste kravet är att arbetstagarna ska ha rätt att gå samman i fackföreningar.

(Texten kompletterad 2006-12-28)

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?