Industriarbetarnas tidning

Lönerörelsen blir ett slag om arbetstiden

17 januari, 2007

Skrivet av

DA-ANALYS

En lagändring ger arbetsgivarna tillfälle att försöka utöka makten över arbetstiden. De möts av ett fack som signalerar strid om lägstlönerna. Samtidigt blickar arbetsgivarna framåt, bortom årets avtalsrörelse.

Sverige är inne i en kokande högkonjunktur. Det avspeglas i arbetsgivarnas lönebud. 6 procent på tre år är mer än vad arbetsgivarna bjudit på mycket länge. Låt vara att kostnaden för en kommande pensionsuppgörelse ingår i den summan.

Budet är dubbelt upp mot förra gången för tre år sedan.

Då bjöd man 3,1 procent och avtalet landade på strax under 8 procent. Det blir knappast mindre denna gång – om det nu blir treårigt.

Facken kräver ettårsavtal. Som vanligt, skulle man kunna säga. Men normalt brukar den fackliga viljan att teckna ettårsavtal vara starkare i högkonjunkturer. Å andra sidan finns det en frestelse att teckna ett flerårigt avtal på toppen av en konjunktur. För hur ser konjunkturen ut om ett år? Kan man verkligen få ut mera om ett år än om man idag tecknar ett flerårigt avtal?

”Vad vi gör är att köpa arbetsfred”, sa Teknikföretagens vd Anders Narvinge på onsdagens presskonferens.

”Och vi gör det till ett pris som värnar konkurrenskraften hos våra medlemsföretag”.

Att köpa sig arbetsfred i en kokande högkonjunktur kostar mer än om vi vore inne i en lågkonjunktur. Men hur ska parterna kunna mötas i frågan om lägstlönerna? IF Metall kräver minst 1 400 kronor mer i månaden för dem som går på avtalets minimilöner. Kravet motsvarar 10 procent om året, svarar Teknikföretagen som erbjuder ungefär hälften – på tre år.

Men höjningen av lägstlönerna är strategiskt viktig. Inte bara för att det råder ett ordentligt medlemstryck bakom kravet. Om fler utländska företag kommer hit och utför arbete till avtalets lägsta lön så gäller det att höja golvet ordentligt. Allt annant vore att pressa snittlönerna nedåt.

Högkonjunkturen har vässat de fackliga kraven jämfört med tidigare år under Industriavtalets snart decennielånga regim.

Nu inramas lönerörelsen av företag med fyllda orderböcker, stigande vinster, rekordstora aktieutdelningar, en begynnande brist på arbetskraft samt en för arbetsgivarna besvärande debatt om chefslöner, där Svenskt Näringslivs ordförande lyckats med konststycket att reta upp sina egna.

Till inramningen hör också att facken, efter regeringens a-kassebeslut, känner all anledning att profilera sig. Inför risken att medlemmar skulle lämna facket efter höjningen av a-kasseavgiften känner nog åtskilliga fackliga förhandlare en vilja att visa vad man går för i syfte att visa sin legitimitet inför tveksamma medlemmar.

Arbetsgivarna bjuder på två sorters tändvätskor. Den första bär etiketten öppningsklausuler.

Att arbetsgivarna vill ge fritt fram till att åsidosätta riksavtalets minimiregler genom öppningsklausuler kan facken bara tacka för.

Få saker mobiliserar facket så bra som hotet mot kollektivavtalet. Det visade sig inte minst under 90-talsdepressionens mörkaste tid – i 1992 års avtalsrörelse – att det fanns en stark uppställning kring ett rikstäckande kollektivavtal.

Nej, arbetsgivarna räknar nog inte med att få igenom några öppningsklausuler i denna avtalsrörelse. Men det långsiktiga arbetet har inletts, efter tysk modell där det tog många år och små steg innan klausulerna var ett faktum.

Innerst inne anser nog arbetsgivarna att dagens krav på öppningsklausuler mest tjänar som investering för framtiden.

Den andra tändvätskan bär etiketten arbetstider.

Den matchen blir desto mer närliggande. Helt enkelt därför att kollektivavtalet framöver ska reglera arbetstiderna.

Arbetsgivarna vill ha större tillgång till övertid – dels genom att ersätta färre timmar med övertidsersättning, dels genom att ta bort det mesta av skyddsreglerna kring övertidsuttaget. Facket hävdar att en verkstadsarbetare kan tvingas jobba 416 övertidstimmar framöver. I praktiken ett borttaget tak.

Att kunna förfoga över mer arbetstid utan fackligt inflytande är ett gammalt arbetsgivarkrav. Den arbetstidskorridor – möjlighet för arbetsgivaren att ensidigt kunna variera arbetstiden – som Metall släppte in i avtalet 1998 kämpar Teknikföretagen varje gång att utvidga.

Nu kan den enskilde arbetsgivaren variera arbetstiden med 24 minuter om dagen om man jobbar mellan 7 och 16. Hädanefter vill arbetsgivarna att 4 timmar i veckan ska kunna läggas ut om man inte kommer överens med facket om något annat och om man jobbar mellan 6.30 och 16.30.

Om IF Metall skulle gå med på dessa förändringar innebär det att stupstocken ges en ny betydelse.

En stupstock har hittills inneburit en regel i avtalet som tas till om man inte kommer överens. Stupstocken ska vara så pass avskräckande i sin konstruktion att parterna lockas till att ingå en överenskommelse.

Men om stupstocken förändras till arbetsgivarens fördel kommer säkert många företag att lockas till att strunta i det lokala facket och i stället tillämpa avtalets stupstocksregler. Regler som skulle ge dem 4 extra timmar i veckan att fritt förfoga över. Utan övertidsersättning.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.