Industriarbetarnas tidning

Flexibilitet istället för lönesänkning

4 mars, 2007

Skrivet av

DA-ANALYS: Arbetsgivarna släpper öppningsklausulerna, för den här gången. Det var väntat. Men kravet kommer igen. Nu satsar arbetsgivarna på flexiblare arbetstider.

Det viktiga för arbetsgivarna i denna avtalsrörelse var själva lanseringen av öppningsklausulerna, det vill säga möjligheten att avtala om lägre löner än riksavtalets ute på företagen.

Nu är begreppet någorlunda etablerat och idéen att kunna öppna upp de lokala kollektivavtalen har introducerats.

– Vi kanske inte kommer ända fram i år, men senare kanske, sa Göran Gezelius, vd för Gunnebo och styrelseledamot i Teknikföretagen till Dagens Arbete för en månad sedan.

Då hade avtalsrörelsen knappt kört igång.

Få, om ens någon arbetsgivare, hade nog trott att det skulle kunna gå att öppna upp kollektivavtalet i en konjunktur där tillväxten i ekonomin är den högsta sedan 1970.

Radikala omgörningar av avtalet låter sig inte göras i en ekonomi i högvarv. En sådan förändring förutsätter en tuffare omgivning. Som 1992 då Teknikföretagens föregångare Verkstadsföreningen frestades till att tömma avtalet på pengar. Alla löner skulle sättas ute lokalt under fredsplikt.

Då var arbetslösheten bland metallarbetarna över 20 procent och ekonomin befann sig i fritt fall med dagliga varsel. Hög arbetslöshet ger knappast facket någon styrkeposition, ändå lyckades Metall hålla emot arbetsgivarna den gången.

Idéen med öppningsklausuler har Teknikföretagen hämtat från Tyskland. Där tog det över ett decennium av små, små steg innan det gick att öppna upp avtalet. Sannolikt har Teknikföretagen en liknande långsiktig strategi, på samma sätt som facket uppnått sin arbetstidsförkortning på 75 timmar med små steg i taget.

Lanseringen av öppningsklausulerna är del i en långsiktig strategi. Därför överges de utan några större åthävor av arbetsgivarna nu när medlarna, de opartiska ordförandena, tar över.

Därmed inte sagt att arbetsgivarna övergivit tanken på att få igenom mer flexibilitet redan i år.

Kan de inte få flexiblare löner i form av öppningsklausuler så kan de i alla fall få flexiblare arbetstider.

Visserligen säger parterna att de ”städat undan arbetstiderna”. Men då talar de bara om anpassningen av kollektivavtalet till EU-direktivet.

Men det är en sak. Det kan knappast betyda att arbetstiderna i sin helhet är i hamn.

I arbetstidsfrågan krockar två motstridiga intressen. Å ena sidan företagens behov att möta en ryckig efterfrågan som svänger snabbt. Ibland är det mycket att göra, ibland lite. Å andra sidan fackets uppdrag att ge medlemmarna förutsägbara arbetstider så människor vet när de kan hämta på dagis, vara lediga med familjen etc.

Framför allt vill arbetsgivarna att flexibiliteten ska vara billigare än i dag.

Facket säger i princip inte nej till flexibilitet. Men de vill kunna förhandla om den och att den ska ha en prislapp. I pengar eller kortare arbetstid, till exempel. Denna prislapp är allt annat än populär bland arbetsgivarorganisationerna.

I veckans slutspurt kommer det mesta att kretsa kring lönenivåer. Men om arbetsgivarna ska gå med på att höja lönenivåerna vill de säkert ha något tillbaka. En mer flexibel förläggning av arbetstiden står säkert högst upp på arbetsgivarnas önskelista.

I Teknikavtalet finns redan en arbetstidskorridor som innebär att arbetsgivarna fritt kan förfoga över 24 minuter per arbetspass för den som jobbar mellan klockan 7.00 och 16.00. Den korridoren vill de kunna förlänga. Om en vecka vet vi sannolikt om de 24 minuterna blivit fler.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.