Industriarbetarnas tidning

Lägstlönekrav kan ge övertidsblockad

11 mars, 2007

Skrivet av

DA-ANALYS: En enda tabellruta i medlarnas slutbud kan avgöra arbetsfreden i verkstadsindustrin. I rutan finns siffrorna 450. Om inte siffrorna justeras uppåt väntar sannolikt varsel om konflikt.

Tabellrutan på A4-pappret visar hur mycket den lägsta lönen för en nyanställd verkstadsarbetare föreslås öka med.

En höjning med 450 kronor är långt ifrån tillräckligt för IF Metall som bundit sig hårt för att höja lägstlönerna med betydligt mer, 1 400 kronor.

Det beloppet, 1 400 kronor, återfinns i en annan ruta i medlarnas slutbudstabell. Men den höjningen ska gälla den som varit anställd i företaget i fyra år och som går på lägsta lön. Alltså en lägsta lön kopplad till anställningstiden.

Lägstlönehöjningar i form av anställningstidsstillägg är knappast något som imponerar på IF Metalls avtalsråd, som i slutändan kommer att säga ja eller nej till uppgörelsen.

För avtalsrådet torde det vara en annan lägstlön som är intressant: lägstlönen för nyanställda.

Skälet är enkelt.

Nivån på lägstlönen för nyanställda är viktig för den erfarne svetsaren från Polen när han får jobb i Sverige.

Och nivån på lägstlönen för nyanställda är även en angelägenhet för den erfarne men arbetslöse svetsaren från Säffle.

Vad händer när den arbetslöse Säffle-svetsaren, med a-kassa på 65 procent och hot om utförsäkring efter 300 dagars stämpling kan tvingas ta regeringens jobbgaranti som sänker ersättningen ytterligare? I det läget återstår knappast något bättre alternativ än att ta jobb på avtalets lägsta lön. Det är i alla fall flera tusenlappar mer än jobbgarantins ersättning.

På så vis riskeras lönerna pressas nedåt av såväl sänkt a-kassa som lägstlöner som inte tar hänsyn till individens yrkeserfarenhet.

Därför är striden om lägstlönen strategisk. Och måhända ett skäl för facket att inte vika sig utan konflikt.

Köpslåendet mellan parterna, som dirigeras av de opartiska ordförandena, verkar just nu mest handla om hur man ska byta lönenivåer mot avtalets längd.

Medlarna föreslår 3,3 procent för i år, vilket inte är så värst långt från fackens ettåriga krav på 3,9. För nästa år föreslås 3,1. Men sedan sjunker nivåhöjningen tredje avtalsåret till 2,2 procent.

Nu när de opartiska ordförandena tagit paus kommer de med största säkerhet att plussa på siffrorna både för potten och lägstlönen för nyanställda om det ska finnas någon rimlig chans till fackligt ja.

Men utgången är oviss. IF Metall-ledningen känner säkert att mobiliseringen på arbetsplatserna är god. Otåligheten att få visa tänderna är utbredd bland många fackliga förtroendemän som anser att facket som stridbar försvarsorganisation måste visa sin legitimitet inför medlemmarna. Det är dags att visa tänderna, sägs det.

Årets avtalsrörelse är Stefan Löfvens första som förbundsordförande. När hans företrädare inom gamla Metall, Göran Johnsson, debuterade för tolv år sedan avgjordes avtalsrörelsen först efter en övertidsblockad.

Den stridsmetoden är oerhört effektiv i en ”just in time”-ekonomi som bygger på snålt bemannade arbetsplatser med högt övertidsuttag och en produktion där lagerhållningen rationaliserats bort och där produkterna ska levereras i exakt tid.

I ett sådant industrisamhälle slår övertidsblockaden med full kraft utan att den fackliga organisationen knappt behöver lyfta en krona från de stinna strejkkassorna.

1995 var arbetslösheten fortfarande hög bland metallarbetarna, socialdemokraterna satt i regeringen. Men det blev ändå konflikt. Facket utlöste sin övertidsblockad, drev igenom början på den avtalade arbetstidsförkortningen och satte stopp för arbetsgivarnas försök att decentralisera lönebildningen.

I dag har vi en blomstrande högkonjunktur och borgerlig regering som facket knappast tar någon hänsyn till. Sammantaget minskar knappast stridsviljan av konjunkturläge och politisk regim.

Den 2 april skulle övertidsblockaden kunna utlysas. Om nu inte de opartiska ordförandena hittar nya siffror i den tabellruta för nyanställda där det i dag står plus 450.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?