Industriarbetarnas tidning

Ökad flexibilitet mot sänkt övertidstak

13 mars, 2007

Skrivet av

Metallarbetarna kan se fram emot sänkt övertidstak och reglerad dygnsvila. Men samtidigt utökas arbetsgivarnas möjlighet att styra arbetstidens förläggning.
– Vi gick med på det under stor vånda, säger fackets förhandlare.

Det nya Teknikavtalet kommer att innehålla många nyheter om arbetstiderna.

Övertidstaket sänks från 200 till 150 timmar per år. De 50 timmarna som övertidsuttaget sänks med förfogas i fortsättningen av individen själv. Det betyder att den anställde själv väljer om han eller hon vill arbeta över.

– I princip tar vi bort arbetsskyldigheten för de sista 50 timmarna inom 200-timmarsgränsen, säger Veli-Pekka Säikkelä, chef för IF Metalls förhandlingsenhet (bilden).

Om företaget vill ta ut övertid utöver 200 timmar krävs överenskommelse med den lokala klubben.

Samtidigt som övertidstaket sänks utökas arbetstidskorridoren. Det vill säga: om inte företaget och facket lokalt kommer överens om arbetstiderna så förfogar arbetsgivaren över 30 minuter att förlägga när han vill i anslutning till arbetspasset. Tidigare fanns 24 minuter i arbetstidskorridoren.

Arbetstidskorridoren kom 1998. Sedan dess har ni sagt: ”Inte en minut till.” Nu fick de sex minuter till. Varför?

– Det sved. En enig förhandlingsdelegation tog beslutet under stor vånda. Men man måste tänka på att arbetsgivarna hade långtgående krav på arbetstiderna. De ville kunna variera veckoarbetstiden tio procent upp och ned och de ville samla ihop de minuter som finns korridoren och kunna ta ut dem vid ett tillfälle i veckan. Alltså kunna öka arbetstiden en tisdag med två timmar, för att ta ett exempel. Nu kan de inte det. Korridoren är fortfarande låst till varje arbetspass.

Men varför gick ni med på det?

– Vi ville kunna kontrollera arbetstidsfrågan och inte ha den kvar när de opartiska ordförandena kom in i bilden.

Varför?

– Det skulle innebära större risker för oss. När de opartiska ordförandena tar över har vi att ta ställning till olika bud vi inte kan påverka. Att i det läget ha kvar arbetstidsfrågan, det ville vi inte.

– Sedan måste man se arbetstidsfrågan som helhet. Nu har vi fått in bestämmelser om 11 timmar dygnsvila med betalningsregler. Det hade vi inte förut.

– När dygnsvilan inkräktar på arbetstiden får vi betalt. Säg att du börjar sju på morgonen och regeln om 11 timmars dygnsvila kräver att du börjar klocka nio istället. Då får du betald ledighet mellan sju och nio. En klar förbättring.

Om vi återgår till arbetstidskorridoren: Ju fler minuter i stupstocken, desto mer lockande blir det för arbetsgivaren att strunta i att göra upp med det lokala facket om arbetstiderna. I stället kan han ju använda sig av stupstocksreglerna och variera arbetstiderna?

– Så är det ju. Men de 24 minuter som hittills funnits har inte inneburit särskilt mycket.

Men om de ökar till 30 så ökar kanske också frestelserna för arbetsgivaren att använda sig av stupstocksreglerna?

– Det finns en gräns där det kan bli intressant för arbetsgivaren att göra så. Men jag tror inte att vi är där än.

När är vi där, hur många minuter rör det sig om?

– Det vill jag inte spekulera i.

Ser du ingen fara i att det lokala fackets inflytande över arbetstiderna håller på att undergrävas i och med att ni släpper till fler minuter?

– För varje minut vi släpper till så händer något. Men samtidigt har vi fått in skrivningar om dygnsvilan som stärker det lokala fackets position. Sammantaget har vi i arbetstidsfrågan stärkt det lokala fackets ställning så att det även i fortsättningen blir viktigt för arbetsgivaren att göra upp med den lokala klubben om arbetstiderna.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.