Industriarbetarnas tidning

Hårdare tag ger ”färre arbetslösa”

27 juni, 2007

Skrivet av JONAS HÅLLÉN

Efter månadsskiftet sätts en definitiv gräns på 300 dagar i a-kassan. En mindre känd följd av det blir att regeringen kan peka på lägre öppen arbetslöshet.

Tidigare har de som förbrukat sina 300 dagar kunnat få ytterligare 300 dagar. Men från och med 2 juli är den möjligheten borta. Då ska i princip alla arbetslösa föras över till jobb – och utvecklingsgarantin, där ersättningsnivån ligger på 65 procent av den tidigare inkomsten.

Undantaget är föräldrar till barn under 18 år, som kan få ytterligare 150 dagar.

Den nya gränsen för a-kassan innebär inte bara att fler får lägre ersättning, utan också att tusentals arbetslösa förvandlas från ”öppet arbetslösa” till ”i åtgärd” i statistiken.

– Vi får en situation där faktiskt den öppna arbetslösheten kan minska, säger Leif Tallskog, försäkringschef på Ams.

– Däremot minskar ju inte antalet arbetslösa, det är bara en viss förändring i statistiken.

De som omfattas av den här förändringen är de som i dag ingår i aktivitetsgarantin eller som förbrukat sina 300 dagar.

I slutet av året räknar Ams med att cirka 40 000 personer deltar i den nya jobb- och utvecklingsgarantin. I maj i år var antalet öppet arbetslösa cirka 154 000.

FAKTA
• Aktivitetsgarantin är ett arbetsmarknadspolitiskt program som infördes i Sverige den 1 augusti 2000, i samband med att en ”bortre parentes” i arbetslöshetsersättningen infördes.

I aktivitetsgarantin ingår till exempel jobbklubbar, vägledning enskilt och i grupp, möjlighet att läsa på folkhögskola, kom igång-kurser, projektarbeten och arbetspraktik.

• Jobb- och utvecklingsgarantin startar den 2 juli och ersätter aktivitetsgarantin. Målgruppen är de som förbrukat sina ersättningsdagar samt arbetslösa utan a-kassa som har varit utan arbete i minst 18 månader.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?