Industriarbetarnas tidning

Tuffa förhandlingar för Grafikerna

5 juni, 2007

Skrivet av JONAS HÅLLÉN

Sent på tisdagseftermiddagen fick även grafikerna inom tidningsbranschen ett nytt avtal.
– Årets förhandlingar har varit de tuffaste jag har varit med om, sa Grafikernas ordförande Jan Österlind strax efter att avtalet hade undertecknats.

Förra veckan var det varsel om strejk, upptrappning och en hård ordväxling i media mellan fack och arbetsgivarna inom Grafiska Företagens Förbund (GFF). Den här veckan inleddes med tystnad och intensiva förhandlingar med Tidningsutgivarna (TU).

Om det var förra veckans strid eller en bättre kommunikation vid förhandlingsbordet som ledde fram till ett snabbt avtal för de 2 500 grafiker som jobbar inom tidningsbranschen vill Jan Österlind inte spekulera i.

Men nu har Grafikernas tre största avtalsområden slutit avtal och på förbundskontoret rådde på tisdagen en trött, men positiv, stämning.

Ett par av de affischer som togs fram inför konflikten med GFF hade fått den gamla rubriken ”När kommer du hem i kväll pappa? ändrad till ”Nu är Lillan nöjd”.

Avtalet med TU följer i stort det avtal som tecknades förra fredagen för de anställda på civiltryckerier, bokbinderier och förpackningsföretag, men innehåller några nyheter när det gäller ledighet.

Facket lyckades få igenom en skrivning som ger grafikerna inom Tidningsavtalet rätt att få en ledig dag vid en annan tidpunkt om Nationaldagen ligger på en helg.

Det nya avtalet ger även föräldrar rätt att vara hemma en dag med full lön för att vård av akut sjukt barn.

Om arbetsgivarna vill göra tillfälliga ändringar av arbetstiden måste de i framtiden säga till tio dagar i förväg. I dag gäller ett varsel på sju dagar.

Liksom vid förhandlingarna på Grafikernas andra avtalsområden kom den här veckans förhandlingar att kretsa mycket kring inflytande över arbetstidens förläggning och den lokala lönebildningen.

Arbetsgivaren ville anpassa arbetstiden efter produktionen, så kallad årsarbetstid. Facket ville behålla 40-timmarveckan. Facket fick sin vilja fram, men arbetsgivarna fick som en kompensation en arbetsgrupp som ska se över om det är möjligt att införa årsarbetstid.

Grafikerna fick fram klarare regler (en stupstock) för hur de lokala potterna ska fördelas om fack och företag inte är överens, men hela summan delas inte ut i ett generellt påslag. Fortfarande fördelas en del av löneökningen lokalt.

Vid de tidigare förhandlingarna med Grafiska Företagens Förbund (GFF) krävde facket att en tilläggsförsäkring för de arbetslösa medlemmarna skulle skrivas in i avtalet. Arbetsgivarna sa klart nej då – och svaret var likadant vid de här förhandlingarna.

Det blev inte heller någon ytterligare arbetstidsförkortning. Däremot omvandlades avtalets fyra kompdagar till semesterdagar med semesterersättning.

Efter dagens avtal återstår förhandlingar om villkoren för den lilla grupp grafiker som arbetar med framställning av information och media (MIA-avtalet). I höst är det dags för ett nytt Visbyavtal, som omfattar cirka 500 personer på 45 företag i landet.

Grafikerna deltar även i förhandlingarna kring ett nytt riksavtal för de anställda på Samhall. De förhandlingarna strandade igår och medlare kallades in.

Tidningsavtalet i korthet:

Pengar:

* Avtalet är treårigt och ligger inom den norm på 10,2 procent som satts tidigare i avtalsrörelsen av industrin. Grafikerna släppte sitt tidigare krav på ett ettårigt avtal, men har en skrivelse i överenskommelsen, som gör att det nya avtalet går att säga upp efter två år.

* Genom avtalet får grafikerna också en höjd pensionspremie. Den börjar höjas nästa år och höjs sedan stegvis under fem år från 3,5 procent av lönen till 4,5 procent. Om fem år ska avtalspensionen vara likvärdig med tjänstemännens.

* Minimilönerna höjs rejält. 18-åringarna får cirka 1 500 kronor, fördelat på tre år. 22-åringarna drygt 1600 kronor på tre år. Dessutom finns en låglönesatsning i avtalet som ger större ökningar för dem som tjänar sämre.

* Även i det här avtalet har Grafikerna fått igenom en så kallad stupstock. I det här fallet innebär det att om fack och företag inte är överens om hur löneökningarna ska fördelas lokalt, läggs ett större krontal på den allmänna (generella höjningen) medan en mindre summa pengar portioneras ut lokalt.

* Reglering av lönerevision efter föräldraledighet. Den som varit föräldraledig ska få sin del av löneökningen även om han eller hon är föräldraledig vid den tidpunkt när lönen höjs.

* Övertid på distans. En ersättning som utgår om någon ringer hem till dig från jobbet och exempelvis ställer en fråga om ett tekniskt problem. Här har ersättningen tidigare varit oreglerad. Nu får grafikerna en övertidsersättning innan klockan 23 och en annan efter den tidpunkten.

* OB och andra ersättningar i avtalen räknas upp i samma takt som den procentuella ramen för löneökningar. Det innebär att om lönerna ökar med 3,4 procent, så ökar också ersättningarna med lika mycket.

* Föräldralönen utökas från tre till fyra månader.

Anställningsvillkor:

. * Förlängd varseltid vid tillfälliga omläggningar av arbetstiden. Varslet förlängs från sju till tio dagar.

* Grafikerna inom Tidningsavtalet har tidigare haft fyra kompdagar i avtalet. Nu omvandlas de till fyra semesterdagar med semestersättning.

* Tydligare skrivningar vad som gäller visstidsanställda och vikarier. Den som har haft tillfälliga anställningar i minst tre år under en period på fem år ska ha fast jobb. När lagen om anställningsskydd ändras den 1 juli i år kommer de tre åren att bli två.

* Om nationaldagen infaller på en helg, får de anställda en ledig dag att ta ut någon annan gång.

* Utvidgad permissionsrätt: Grafikernas ursprungliga krav var att man skulle kunna få ledigt en dag med lön om en nära anhörig blir akut sjuk. Efter förhandlingar kom parterna överens om en skrivning som ger ledigt med lön i en dag om det rör sig om en minderårig som blir akut sjuk och den anställde är vårdnadshavare. Den här lediga dagen gäller även om barnet inte bor hemma hos den anställde.

* Stärkt omställningsstöd. De som förlorar sina jobb vid rationaliseringar och omorganisationer ska ha möjlighet att söka nytt jobb, gå på anställningsintervjuer och delta i kortare utbildningar på betald arbetstid.

* Långtidssjuka som går i rehabilitering har från och med nu möjlighet att få tjänstledigt i upp till sex månader för att pröva ett nytt jobb (provsluta).

Arbetsgrupper:

1) Parterna bildar en arbetsgrupp som ska utreda om det går att införa årsarbetstid och under vilka former det i så fall ska ske. I uppdraget ingår också att försöka starta pilotprojekt ute på arbetsplatser och utvärdera dem innan oktober 2009.

2) Parterna bildar en grupp som ska utvärdera den kompetensutveckling som skett, som sker och som ska ske i framtiden.

3) Tillsammans med tjänstemännen ska grafikerna kartlägga vilka behov och möjligheter det finns att ge medlemmarna en bra företagshälsovård. Den här arbetsgruppen ska också se över möjligheterna att via arbetsmiljöavtalet reglera hur arbetsgivarna ska betala utbildningen av skyddsombud.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?