Industriarbetarnas tidning

Arbetarbarn får lägre ersättning

31 juli, 2007

Skrivet av

Trafikskadade barn från akademikerhem kan få upp till 100 000 kronor mer per år från trafikförsäkringen än arbetarbarn.
– Gammalmodigt, kränkande och emot riksdagens intentioner, tycker Caterina Franceschi, som gjort granskningen.

Trafikskadenämnden bedömer att barn i akademikerhem ska ha högre ersättning vid trafikskada än barn från arbetarhem. Det skriver Caterina Franceschi vid Handelshögskolan i Göteborg i en debattartikel på DN Debatt i dag.

I sin examensuppsats har Caterina Franceschi granskat ärenden med små barn upp till fem år som blivit svårt skadade i trafikolyckor. I framtiden kommer de bara att kunna arbeta i väldigt liten utsträckning eller inte alls.

Det hon såg gjorde henne förvånad.

– Innan tänkte jag att det kan inte vara så här allvarligt, men det var värre än jag trodde.

Barn från akademikerhem får upp till 100 000 kronor mer i ersättning varje år, jämfört med barn vars föräldrar är arbetare.

I förarbetena till trafikskadelagen och skadeståndslagen står att den sociala miljö som barnet växer upp i inte ska påverka beräkningen av ersättningen. Men det är just det Trafikskadenämnden gör, anser Caterina Franceschi.

Bland ärendena som hon har studerat finns en flicka vars föräldrar hade ledande befattningar inom bank och näringsliv. Hon fick högre ersättning än snittet. Men en pojke som hävdar att han skulle ha studerat på högskola blev inte trodd, eftersom de andra i familjen hade inkomster som motsvarar genomsnittet i Sverige.

Att avgöra hur stor barnens framtida inkomst kan bli genom föräldrarnas yrken och utbildning är orättvist. Schablonbelopp som gäller lika för alla är mer rättvist och förutsägbart, menar Caterina Franceschi.

Men Trafikskadenämndens ordförande, lagmannen Kajsa Hallberg, slår ifrån sig kritiken.

– Den är felaktig. Om någon med arbetarklassbakgrund påstår att hon skulle blivit läkare, då får hon föra fram argument som kan visa att det är så.

Det är inte den sociala miljön i sig som avgör ersättningens storlek, utan sannolikheten att den framtida inkomsten blir så stor som de hävdar, menar Kajsa Hallberg.

Det blir inte rättvist med schablonbelopp, fortsätter hon. En grundprincip säger att den som skadas ska ha samma ekonomiska läge som om skadan inte inträffat, så någon sorts bedömning måste göras.

– Man kan inte säga att alla som skadas ska ha samma ersättning. Hur man än vänder sig blir det orättvist.

Fakta trafikförsäkringen

Den som skadats i en trafikolycka får ersättning enligt trafikskadelagen. Om den skadade får nedsatt arbetsförmåga och går miste om framtida inkomst, betalas en löpande ersättning ut baserad på den förlorade inkomsten.

För att ersättningen ska bli så rättvis som möjligt ska de försäkringsbolag som reglerar trafikskador rådfråga Trafikskadenämnden om ersättningen. Trafikskadenämnden ger förslag på ersättningens storlek.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.