Industriarbetarnas tidning

Goda idéer kan ge miljoner

4 juli, 2007

Skrivet av JONAS HÅLLÉN

Många svenskar lämnar förslag till förbättringar på sina arbetsplatser. Ett bra förslag kan ge en rejäl belöning, men oftast är det företagen som vinner mest på personalens kreativitet.

I genomsnitt belönas de anställdas idéer med drygt 1 300 kronor, men förra året fick två anställda på Ovako Bar i Smedjebacken dela på 1,2 miljoner kronor.

De hade lämnat ett förslag på hur man kan kapa stålstänger på ett effektivare sätt. Förslaget innebär att företaget kan korta produktionstiden och öka kapaciteten i anläggningen.

Trots att belöningen i det fallet var väl tilltagen är den en liten summa jämfört med vad företagen kan tjäna på personalens förslag.

Om ett företag tar fasta på en idé från en anställd kan varje satsad krona ge en avkastning på drygt 3,50, enligt statistik från Svenska institutet för förslagsverksamhet (SVIF).

Enbart förra året tjänade hundra av institutets två hundra medlemmar över 100 miljoner kronor på de knappt 70 000 förslag som lämnades in.

– Personalen är en viktig kreativ resurs. De står för 95 procent av utvecklingen i företagen, säger Jan Andersson, chef för statliga SVIF.

Sett över en längre period är det allt fler anställda som bidrar med förslag. Det företag som redovisade flest förra året, Ericsson i Kista, hade nästan nio förslag per anställd (och då redovisar just det här företaget bara förslag som är så bra att de belönas).

Ett sådant inflöde av idéer leder till en positiv spiral, enligt Jan Andersson:

– De företag som ligger i topp när det gäller antal förslag är också de som kan redovisa störst besparingar.

Det glädjande är att det kommer många förslag från de anställda inom IT-branschen och industrin. Det börjar också dyka upp allt fler idéer från dem som arbetar inom den privata tjänstesektorn.

Mindre positivt är att det kommer så få förslag från personalen i kommuner och landsting.

Enligt Jan Andersson beror det på att de offentliga arbetsgivarna ofta saknar organisation och engagemang för att ta tillvara på personalens idéer.

De flesta förslag som SVIF har med i sin statistik handlar om hur företaget ska förbättra kvalitén på sin produkt. Andra vanliga idéer från personalen handla om hur man minskar förbrukningen av material, förbättrar arbetsställningarna (ergonomin) samt arbetsmiljön och trivseln.

Förslagsfrekvensen (antal belönade förslag per anställd) i Sverige ligger idag på 62 procent. Hos det stora industriföretaget Siemens i Tyskland är frekvensen över 100 procent, det vill säga ett belönat förslag per anställd.

Hur ska man öka antalet förslag i Sverige?

– Det handlar inte om mer pengar i första hand, utan om chefer som engagerar sig för att ta tillvara på idéerna, säger Jan Andersson.

Tio i topp år 2006
Antal förslag per 100 anställda Antal förslag Bransch
1. Ericsson AB, Master & Industrialization Centre, Kista, 886,6, Elektronik, data, finmekanik
2. Saab Automobile AB, Trollhättan, 546,1, Verkstadsindustri
3. VäderstadVerken AB, Väderstad, 545, 8, Verkstadsindustri
4. Iggesund Tool AB, Iggesund, 498, 8, Verkstadsindustri
5. Lindab Steel AB, Båstad, 418, 5, Verkstadsindustri.
6. Astra Tech AB, Mölndal, 380,9, Kemisk, teknisk och gummi.
7. Lindab Nord AB, Boliden, 314, 9, Verkstadsindustri
8. Lindab Ventilation AB, Båstad, 278,9, Verkstadsindustri.
9. Siemens Building Technologies AB, Huddinge, 248,5, Verkstadsindustri
10. Surahammar Bruks AB, Surahammar, 179,0, Gruv och stål

Statistiken räknar in alla förslag, både som belönas och de som inte får någon ersättning. Undantaget är Ericsson, som bara redovisar belönade förslag. Det innebär förmodligen att det totala antalet förslag som kommer in till ledningen för Ericsson i Kista är mycket högre än den här statistiken visar.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?