Industriarbetarnas tidning

Kassans storlek kan avgöra a-kasseavgiften

5 juli, 2007

Skrivet av JONAS HÅLLÉN

Grafikernas lilla a-kassa tvingas höja avgiften med ytterligare tio kronor. IF Metalls stora kassa kan sänka avgiften nästan lika mycket. Så olika påverkas a-kassorna av den nya finansieringsavgift som infördes vid årsskiftet.

Grafikernas a-kassa har stora problem. Höjda avgifter har gjort att två tusen av kassans 24 000 medlemmar hoppat av hittills i år. Många väljer att ”straffa” ut sig, genom att inte betala sin avgift.

Det innebär inte att staten efterskänker pengarna, kassan ska ändå betala in dem.

I dag ligger skulden till staten på drygt en miljon kronor.

Men den tyngsta posten för den lilla a-kassan är all extra administration som blev följden av den särskilda finansieringsavgift som infördes efter årsskiftet av den borgerliga majoriteten i riksdagen.

Förutom alla avhoppare som personalen ska hålla reda på, måste man även ständigt justera avgiften för de medlemmar som har varit arbetslösa eller sjuka.

I dag jobbar fyra personer heltid med att räkna ut avgifter och skicka ut in- och utbetalningskort. Innan årsskiftet var det en.

Torbjörn Öhrnell, föreståndare för Grafikerna a-kassa, säger att hälften av kassans verksamhetsbudget går åt till att sköta följderna av den särskilda finansieringsavgiften.

Nyligen gjorde han ett halvårsbokslut som visade att förra årets plus på fyra miljoner blivit ett minus i kassan.

– Vi får väl tära på kapitalet ett tag, men efter årsskiftet måste vi höja avgiften med en tia, säger han.

Robert Lundberg, ordförande i Pappers a-kassa, talar om liknande problem: kostnaderna stiger samtidigt som färre delar på dem.

Kassan har förlorat drygt 2 000, cirka tio procent, av medlemmarna. Skulden till staten ligger på runt en halv miljon kronor.

– I maj var prognosen att vi skulle kunna behålla samma avgift som idag, nu skulle jag inte bli förvånad om vi blir tvungna att höja igen, säger han.

IF Metalls a-kassa har också tappat många medlemmar (10-15 procent av 360 000 personer) och släpar efter med tiotals miljoner i betalning till staten. Kassan har dessutom räknat ut att administrationen blivit 19 miljoner kronor dyrare sedan den särskilda finansieringsavgiften infördes vid årsskiftet.

Trots det bestämde stämman nyligen att sänka medlemsavgiften med nio kronor.

En viktig förklaring till att IF Metalls a-kassa har bättre ekonomi är att den är stor. Det gör att ökade kostnader kan fördelas på fler medlemmar.

Kassan får också hjälp av arbetsgivarna att samla in avgifterna (arbetsgivaruppbörd), vilket minskar de administrativa kostnaderna. Att skicka ut avier till medlemmarna – som Grafikernas och Pappers a-kassor gör – kan kosta närmare fyrtio kronor per utskick.

Sedan de nya reglerna trädde i kraft efter årsskiftet har ersättningen för medlemmarna i IF Metalls a-kassa sjunkit i snitt med 50 kronor per dag. Det leder i sin tur till att kassans betalningar till staten minskar.

Hur mycket kassan sparar på det är ännu oklart, men föreståndaren Åke Ljunggren summerar situationen så här:

– De nya reglerna har gjort vår administration dyrare, men eftersom ersättningen till medlemmarna blir väldigt mycket mindre kan vi ändå sänka avgiften.

Om den sänkningen håller i sig återstår att se. Enligt Birgitta Lanér, ordförande för Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO), har de flesta a-kassor – inklusive IF Metalls – gett sina styrelser mandat att höja avgiften om kostnaderna stiger.

SO har räknat ut att kassornas administrativa kostnader ökat med sammanlagt 230-240 miljoner kronor sedan årsskiftet.

Enligt IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, är kassorna dessutom skyldiga staten sammanlagda 270 miljoner kronor.

Än så länge behöver a-kassorna inte betala de här pengarna, men vid årsskiftet löper anståndet ut.

I höst lägger också regeringen en ny budget, som kommer att innehålla nya förändringar i finansieringen av a-kassan.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?