Industriarbetarnas tidning

Skärpt straff – men inte för arbetsmiljöbrott

4 oktober, 2007

Regeringen föreslår en skärpning av straffet för vållande till annans död.
– Det kommer inte att innebära hårdare straff vid arbetsmiljöbrott, säger överåklagare Sven-Erik Alhem.

I ett förslag som justitiedepartementet skickat på remiss föreslås att minimistraffet för brottet grovt vållande till annans död höjs från sex månaders fängelse till ett år. Bland de brott som nämns i förslaget är arbetsmiljöbrott.

Men för de få som döms för vållande till annans död vid arbetsmiljöbrott blir domen sällan eller aldrig fängelse:

– Jag kan inte påminna mig en enda fängelsedom, säger Sven-Erik Alhem. Han leder Riksåklagarens utvecklingscentrum i Malmö, som ansvarar för verksamhet kring bland annat miljö- och arbetsmiljöbrott.

Tror du den föreslagna lagändringen innebär att fler döms till fängelse för arbetsmiljöbrott?

– Nej.

Nyckelordet är ”grovt.” Justitiedepartementet har som underlag för sitt förslag gått igenom 321 domar mellan 2001 och 2005. Av dem handlade en om arbetsmiljö – och då handlade det om framkallande av kroppsskada och framkallande av fara för annan.

Arbetsmiljöbrott är alltså sällan ”grova”, enligt domstolarna.

Inte minst från fackligt håll är den grundläggande kritiken vad gäller arbetsmiljöbrott att det är svårt att ens få till stånd en rättegång.

– Det håller jag helt med om.

Men det har också framförts kritik mot de låga straffen när någon ändå ställs till svars. Det brukar bli dagsböter och villkorlig dom för den som någon sällsynt gång fälls. Hur ska man göra för att få en straffskärpning?

– Vad vill vi ha för konsekvens? Jag har svårt att argumentera för strängare straff för den enskilde arbetsledaren. Däremot tror jag på företagsboten, som ju blivit lättare att utdöma och nu har övre gränsen tio miljoner kronor.

– Företagsboten ger en ”badwilleffekt”. Det tror jag är absolut bäst. Någon sådan effekt blir det inte om enskilda arbetsledare fälls, då blir det deras fel och inte företagets när en olycka hänt.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?