Industriarbetarnas tidning

Stora Enso gav 32 miljarder till aktieägarna

25 oktober, 2007

Skrivet av

Det är knappast ett företag i kris som i dag väljer att lägga ner Norrsundets massafabrik med 325 anställda.

Stigande virkespriser och fallande dollar pressar visserligen den svensk-finska skogsjätten. Men Stora Enso har tappat aktiemarknadens förtroende.

Under sitt första decennium har Store Enso ändå försökt blidka kapitalmarknaden med att dela ut sammanlagt 32 miljarder kronor till aktieägarna.

Men börskursen har dalat.

Störst är inte alltid vackrast. Stora Enso är världens ledande tillverkare av tryckpapper och störst även inom kartong.

Dessutom är man om inte störst så ändå en global jätte inom förpackningspapper, finpapper och sågade trävaror. Försäljningen ligger på runt 130 miljarder kronor om året.

Men den vinst man gjort på den försäljningen har inte ansetts vara tillräckligt hög. I dag är över 6 procent av försäljningen vinst, vilket ekonomer brukar betrakta som helt okej. Denna vinstmarginal har stigit de senaste åren från att ha varit betydligt mer blygsam.

Men Stora Enso laborerar med ett annat vinstmått än just denna vinstmarginal.

Det viktigaste måttet för lönsamheten är avkastning på sysselsatt kapital. Där är det långsiktiga målet 13 procent. Knappast ett fantasimål i sig. 1999 snuddade man vid det målet och året efter överskred man målet med råge.

Men de senaste åren har avkastningen på sysselsatt kapital varit betydligt lägre. Enligt dagens kvartalsrapport uppgår den till 9,4 procent, vilket ändå är betydligt bättre än snittet för de senaste fem åren.

Dagens rapport visar på ökad försäljning, stigande vinst och större vinstmarginal jämfört med motsvarande period förra året. Men nedläggningen är, enligt koncernens vd Jouko Karvinen, en åtgärd som syftar framåt. Tullavgifterna på rysk ved stiger från dagens 11 euro per kubikmeter till 50 euro nästnästa år.

– Det skulle i praktiken innebär ett importstopp av rysk ved, säger Skogsindustriernas vd Marie Arwidson.

Det gör det mer intressant att banta produktionen i väst – och öka i öst.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.