Industriarbetarnas tidning

A-kasseregler slår hårt mot unga

21 december, 2007

Skrivet av MIKAEL FÄRNBO

Förändringarna i a-kassan har lett till att många ungdomar hamnar under socialbidragsgränsen. Allt fler får en ersättning på under 200 kronor per dag före skatt.

– Regeringen har bestämt sig för att sänka ersättningarna för den här gruppen. Det är uppenbart att man vill tvinga unga att ta anställning till vilken lön som helst, säger Anders Wikander som är utredare på Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO.

Många ungdomar upp till 24 år får i dag en ersättning som är så låg att den ligger under den så kallade riksnormen, vilket gör dem berättigade till ekonomiskt bistånd, det som tidigare kallades socialbidrag. Riksnormen har i år fastställts till 3 550 kronor i månaden efter att fasta avgifter som hyra, el, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa är betalda. Många ungdomar får i dag en ersättning på totalt 4 000 kronor i månaden före skatt.

– Det låter väldigt lite. Vi befarar att många kommer vända sig till oss eftersom de tjänar otillräckligt. Hittills har dock högkonjunkturen dämpat effekterna, säger Anette Agenmark som är utredare på socialtjänstförvaltningen i Stockholm.

Förändringarna i a-kassan har slagit hårdast mot dem som är nya i arbetslivet och endast kvalificerar sig till grundersättning. Grundersättning får den som arbetat sex månader, men ännu inte varit medlem i a-kassan i tolv månader. Bland dessa är en majoritet unga.

I år får 45 procent av dessa under 200 kronor per dag, drygt 4 000 kronor i månaden före skatt, enligt statistik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringarna, IAF. Endast 12 procent når upp till det högsta beloppet 320 kronor per dag, ungefär 6 500 kronor före skatt. För ett år sedan var förhållandet det omvända. 49 procent fick då det högsta beloppet 320 kronor per dag och 11 procent under 200 kronor per dag.

I dag får alltså en majoritet så låg ersättning att de är berättigade till ekonomiskt bistånd. Men för att få ekonomiskt bistånd måste alla andra ekonomiska resurser vara uttömda. Den som till exempel äger en bil eller har pengar sparade på banken måste först använda dessa tillgångar innan det kan bli fråga om bistånd.

– Ekonomiskt bistånd är inte samma sak som a-kassa. När man använt alla sina tillgångar är man mycket mer osjälvständig och har svårare att komma tillbaka till arbetslivet, säger Anette Agenmark.

Den stora sänkningen av grundersättningen har främst två orsaker. Dels beräknas ersättningen i dag utifrån ett genomsnitt av arbetstiden de senaste tolv månaderna, inte som tidigare sex månader. Dels utifrån faktiskt arbetad tid, all frånvaro, till exempel sjukskrivning, minskar därmed den totala arbetstiden. Tidigare gjordes den beräkningen utifrån den tid en personen varit anställd för att arbeta, oavsett frånvaro. Eftersom unga ofta har korta anställningsperioder får dessa förändringar stort genomslag.

Många unga hamnar också helt utanför arbetslöshetsförsäkringen. Tidigare kunde studenter, som efter examen blivit arbetslösa, få grundersättning. Den regeln har nu slopats. I dag kvalificerar sig bara 23 procent av ungdomarna som vänder sig till arbetsförmedlingen till någon sorts arbetslöshetsförsäkring. Förra året var den siffran 38 procent. Genomsnittet för alla ålderskategorier har sjunkit från 60 till 58 procent.

För unga som har a-kassa går dessutom nedtrappningen av ersättningen snabbare än för vuxna: 80 procent av lönen i endast 100 dagar (i normala fall 200 dagar) vilket sedan trappas ner till 65 procent redan efter 200 dagar (i normala fall 300 dagar).

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.