Industriarbetarnas tidning

Färre besök med frysta bidrag

9 januari, 2008

Psykosocial arbetsmiljö och kris- och konflikthantering är de områden där skyddsombuden inom LO helst vill ha mer utbildning. Det visar en undersökning bland 5 000 av LO:s cirka 70 000 skyddsombud.

Denna inriktning på psykosociala arbetsmiljöfrågor motsvaras inte riktigt av vad skyddsombuden ser som de största problemen på arbetsplatserna. Där är prioriteringen:

1. Tunga lyft, fysiskt tungt arbete.

2. För hög arbetstakt, för mycket att göra, för lite personal.

3. ”Stressigt” allmänt, psykiskt påfrestande.

Men LO:s andre vice ordförande Ulla Lindqvist tycker inte skillnaden är så konstig:

– Jag tror att man har bättre kunskap om ergonomi än om psykisk ohälsa. Fler tunga lyft och hårdare arbetstempo är resultatet av allt mer slimmade organisationer som också innebär ökad påfrestning på den psykosociala arbetsmiljön.

För att skyddsombuden ska kunna möta dessa krav krävs mer utbildning. Men det saknas pengar:

– Den borgerliga riksdagsmajoriteten drog ju förra året in de cirka 15 miljoner vi fick tidigare till skyddsombudens utbildning. Följden har blivit att utbildningarna minskat drastiskt.

Skyddsombudens antal är ungefär konstant de senaste tio åren, enligt LO:s statistik. Det finns nu ett skyddsombud per tjugotvå medlemmar. Men det behövs fler, särskilt på den starkt ökande mängden småföretag.

För de arbetsplaster som är för små att kunna utse egna skyddsombud kan facken utse regionala skyddsombud (RSO). Dessa har blivit fler den senaste tioårsperioden: 1995 fanns det 1 520 regionala skyddsombud, 2005 hade antalet ökat till 2 109. Men under samma tid har antalet små företag med anställda ökat från cirka 180 000 till 270 000.

För att hålla jämna steg skulle ökningen av regionala skyddsombud behövt vara ännu större. Men istället hinner de med mindre: 63 977 arbetsplatsbesök gjordes 1995 mot ”bara” 60 596 besök 2005.

Vad beror detta på?

– Regionalt skyddsombud är man ju på deltid, vid sidan av sitt vanliga jobb, berättar Christina Järnstedt som på LO särskilt ansvarar för de regionala skyddsombuden.

– Och det har blivit svårare att få ledigt från jobbet på grund av allt mer slimmade arbetsorganisationer. Både arbetsgivare och de regionala skyddsombuden själva anser detta.

– Dessutom räcker inte pengarna. Ett vanligt skyddsombud har rätt att ägna arbetstid åt arbetsmiljöarbetet på sin arbetsplats. Men för arbetsmiljöarbete på andra arbetsplatser måste någon annan betala. Förra året bidrog staten med 100 miljoner och fackförbuden med 37 miljoner.

– Men det statliga bidraget har inte följt löneutvecklingen utan legat stilla många år. Och facken har inte råd att kompensera för detta på grund av sin försämrade ekonomi, konstaterar Christina Järnstedt.

Resultatet har alltså blivit färre besök.

– Man har inte råd att ta ledigt för att besöka andra arbetsplatser om man inte får lön.

Ulla Lindqvist lägger detta till raden av nedskärningar i arbetsmiljön:

– Det behövs naturligtvis en uppräkning av de statliga bidragen. Det har vi krävt, men jag har små förväntningar på den här regeringen.

FAKTA/Skyddsombud

Skyddsombud ska finnas på arbetsplatser med fler än fem anställda. Ett skyddsombud verkar enbart på den egna arbetsplatsen.

Uppgiften för regionala skyddsombud, RSO, är däremot att besöka arbetsplatser där det inte finns skyddskommitté, det vill säga företag med färre än 50 anställda.

RSO får ersättning för förlorad arbetsförtjänst och kostnader på kurser och vid arbetsplatsbesök.

Undersökningen genomfördes av Statistiska Centralbyrån (SCB) i form av två enkäter till skyddsombuden och de regionala skyddsombuden 2006.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.