Industriarbetarnas tidning

När hotet är större brinner däcken

31 januari, 2008

Skrivet av

DA-ANALYS: Bildäck brinner, barrikader byggs, gatorna fylls av demonstranter och facken samlas i Bryssel för att sätta press på arbetsgivarna. Så brukar det se ut på kontinenten när fabriker läggs ned. Men inte här. Varför?

Nedläggningen av däckfabriken i Gislaved och hotet mot Saab Automobile i Trollhättan fick svenska fack att konfronteras med mer kontinentala fackliga arbetsformer för några år sedan.

Ungefär som två tusen Nokia-arbetare i tyska Bochum nu mobiliserar hela stan för att rädda sin arbetsplats.

Det var en lite ovan situation för de svenska fackklubbarna och förbunden att mobilisera utåt och väcka stöd i samhället. Här har kraftsamlingen vanligtvis utsträckt sig till ett och annat fackeltåg, några resolutioner, inkallande av löntagarkonsult och en avslutande MBL-förhandling.

Under 1970-talet brukade facken anordna bussresor till Stockholm uppvakta regering och riksdag. Det är historia.

På kontinenten däremot brinner bildäcken. Varför gör de på detta viset – och inte vi?

En frestande förklaring kan vara att hänvisa till ”det svenska kynnet”. Vi bråkar inte, vi är coolare här upp i Norden.

Men detta ”svenska kynne” hindrade inte Sverige från att ha världsrekordet i strejker under de stormiga 1920- och 30-talen. De sociala spänningarna i kölvattnet på första världskriget och ryska revolutionen var knappast mindre i Sverige än i andra länder. Svenska arbetsplatser var allt annat än fridfulla under de åren.

Visst finns ilskan på svenska arbetsplatser i dag. Visst växer vreden på fabriker som Stora Ensos i Norrsundet som lägger ner trots att den går med vinst. Visst skulle fler vilja visa denna ilska och vrede.

En som har funderat på varför inte vreden resulterar i brinnande bildäck är Ingemar Göransson, utredare på LO, som länge haft anledning att fundera på vad som skiljer olika fackliga traditioner.

Svensk arbetsmarknad har fem viktiga skillnader jämfört med den kontinentala, enligt Göransson. Olikheterna gör sammantaget att hotet är större mot en arbetslös i Tyskland än i Sverige.

1. Löneskillnaderna är mindre i Sverige. Den som mister sitt jobb på Nokia i Bochum hänvisas sannolikt till en anställning hos exempelvis en underleverantör eller ett servicejobb med 25-30 procent lägre lön. I Sverige är skillnaderna mellan industri- och servicejobb betydligt mindre, 5-10 procent. Att byta arbete i Tyskland innebär för många en betydligt större ekonomisk uppoffring.

2. Arbetslösheten är lägre i Sverige. Att förlora sitt jobb i Tyskland innebär en större risk att tvingas ut i lång arbetslöshet.

3. A-kassan är bättre i Sverige. Tyska a-kassesystemet bygger på hårdare villkor och är efter en tid behovsprövad. Det innebär att den arbetslöse i Tyskland då tvingas sälja bil och sommarstuga för att få ut a-kassa.

4. I Sverige är det större möjligheter att få utbildning till en andra chans i arbetslivet. Den möjligheten är näst intill omöjlig i Tyskland som saknar en arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning av den omfattning vi hittills haft i Sverige – men som nu börjat monteras ned.

5. Bland tyska industriarbetare är nästan alla ensamförsörjare. Färre arbetarkvinnor är ute i arbetslivet. Fallet för familjen blir större när mannen mister sitt jobb.

Kynnet är inte annorlunda. Det är hur samhället är byggt och hoten mot människorna som är olika, enligt Ingemar Göransson. Därför slåss man för sina jobb i Tyskland.

Strukturomvandling är inget nytt för något samhälle. Företag slås ut, nya jobb tillkommer. Svensk fackföreningsrörelse har ställt upp på omvandlingen förutsatt att den inte skadar människorna.

I femtio-sextio år har den svenska strukturomvandlingen knappast omgetts med några uppslitande scener.

Frågan är: vad händer om löneskillnaderna öppnar för mer lågbetalda servicejobb, om otryggheten ökar och a-kassan urholkas, om vuxenutbildningen försvinner och kvinnorna skulle motas tillbaka till spisen?

Med Ingemar Göranssons resonemang skulle bildäcken då kunna börja brinna även här.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.