Industriarbetarnas tidning

”Vi bör se över vårt arbetssätt”

22 januari, 2008

Skrivet av MARCUS JOHANSSON

Tommy Thunberg kommer att hänga kvar ända till kongressen. Han känner sig trygg med minst 25 avdelningar i ryggen. Läs vad en av kandidaterna till posten som IF Metalls avtalssekreterare tycker om brister i teknikavtalet och bortglömd arbetsmiljö.

Varför skulle du bli en bra avtalssekreterare?

– Jag blev kontaktad av många klubbar och avdelningar för ett och ett halvt år sedan. De ville att jag skulle bli nästa avtalssekreterare. Det jag säger nu är vad de sagt till mig.

– Jag har lång erfarenhet och bred kunskap. Jag har jobbat mycket med arbetsorganisation och arbetsmiljö. Jag har erfarenhet av små arbetsplatser från tiden i Göteborg.

– Jag har jobbat mycket med avtalsförhandlingar inom stål och metall-, svemek-, gruv- och explosivämnesavtalet. I det dagliga arbetet så arbetar jag med tvister på teknikavtalet.

– Många tycker att jag har ett arbetssätt som bygger på delaktighet. Jag försöker se helheten.

– Även om jag inte blir nominerad av valberedningen kör jag vidare. Jag känner ett starkt stöd och kommer inte att hoppa av. Men jag hade inte ens tänkt tanken att ställa upp förrän jag blev kontaktad för ett och ett halvt år sedan.

– Det blir ett val på kongressen. Den som vinner vinner. Då får alla stå bakom den personen. Det är demokrati. Jag tror inte ledningen har något emot mig. Jag ser ingen personlig prestige i det här. Blir jag inte vald jobbar jag vidare som vanligt.

– Nu har jag ställt upp för att jag tror jag kan göra ett bra jobb.

Vad är dina bästa egenskaper?

– Lugn, envis. Jag kan ändra mig, men det krävs att jag blir överbevisad. Jag är noggrann och lyhörd och försöker skapa delaktighet.

Vad är dina sämsta egenskaper?

– Ibland blir jag för engagerad. Det tar kraft. I det här arbetet springer man in i väggen några gånger. Jag har lärt mig. Blivit bättre på att hantera det.

Har du någon förebild?

– Ingen direkt person. Men alla engagerade människor både i organisationen och ute i världen som jobbar för mänskliga rättigheter och allas lika värde.

Vad gör du på fritiden?

– Umgås med familjen. Jag och sambon har hus i Arvika. Sedan har jag två barn, Simon 11 år och Sara 14 år, från ett tidigare förhållande. När jag kommer hem på fredag gillar jag att dra på mig blåstället och fixa hemma. Nu har vi köpt en nio meters stålbåt med en fordsexa. Den kräver mycket underhåll. Till våren lägger vi i den i Glafsfjorden.

Vad var din första kontakt med industrin?

– I åttonde klass 1983. Jag gjorde praktik på Tibnor Plåtbasen hemma i Köping. Året efter blev jag erbjuden sommarjobb. Egentligen skulle jag börja verkstadsteknisk linje på gymnasiet den hösten men jag blev erbjuden en provanställning på Tibnor och fortsatte jobba istället – tvåskift på emballeringen.

Varför blev du fackligt engagerad?

– Det var samma höst som jag började jobba. Löneförhandlingen drog ut på tiden. Företaget ville inte dela ut något lokalt påslag. Så efter två månaders provanställning var jag med om en vild strejk som varade fyra-fem timmar. Möten och diskussioner avlöste varandra.

– Jag blev intresserad av fackliga frågor. Året efter föreslog klubbordföranden att jag skulle gå en facklig grundkurs. Senare blev jag förtroendevald och gick fler kurser.

– 21 år gammal blev jag själv klubbordförande. När jag senare gick en kurs på Skåvsjöholm blev jag rekryterad till lärarassistent och stannade där ett halvår.

– När jag kom tillbaka till Köping kom beskedet att företaget skulle läggas ned. Alla erbjöds att flytta med till Göteborg eller Borlänge. Jag var den enda av 65 metallare som nappade och flyttade till Göteborg. Jag blev senare klubbordförande där också och förtroendevald i regionstyrelsen där jag som regionalt skyddsombud jobbade mot mindre företag.

– Under mina första år i Göteborg utbildade jag mig på Arbetarnas folkhögskola på kvällstid. Till förbundskontoret kom jag av en slump. Jag gick in på Metalls hemsida 1999 och såg att de sökte en funktionär. Jag sökte och fick jobbet.

Vad är du mest stolt över i ditt fackliga arbete?

– När medlemmar blivit uppsagda av personliga skäl och jag lyckas förhandla så medlemmen får behålla jobbet. Det påverkar hela livet för den enskilde.

– Jag jobbar mycket med delaktighet och förankring i mitt fackliga arbete. Som ger styrka i förhandlingsprocesen. Sedan har jag jobbat mycket partsgemensamt med att utveckla arbetsplatser och arbetsinnehåll för att förhindra arbetsskador.

– Ett enskilt fall som jag är särskilt nöjd med är precis när jag blivit klubbordförande. En arbetsskadad kvinna var osäker om hon skulle lämna in en arbetsskadeanmälan mot företaget. Jag övertalade henne.

– Handläggningen tog tid på Försäkringskassan så jag erbjöd mig att göra arbetsplatsutredningen. Det slutade med att kvinnan fick rätt. Hon jobbade kvar på deltid och fick livränta upp till heltid. Det förändrade hela hennes situation.

Vilka är IF Metalls tre viktigaste framtidsfrågor?

– Organisationsgraden. Vi måste vara så attraktiva att alla vill vara med. Då kan vi utveckla kollektivavtalen och vara starka opinionsbildare.

– Kollektivavtalen. Vi måste teckna bra avtal för våra medlemmar. Vi måste bli bättre på att integrera arbetsmiljöfrågorna i förhandlingsarbetet. För de som förhandlar ska det vara självklart att göra konsekvensanalyser. Många som förhandlar har inte arbetsmiljökunskaper. Det är en väldigt viktig fråga.

– Internationellt samarbete. Vi ska inte spelas ut mot varandra. Mycket hänger i luften just nu. Bland annat med EG-domstolens dom i Lavalmålet.

Vad tycker du om utgången av senaste avtalsrörelsen?

– Helheten är bra. Reallöneutveckling, kraftigt höjda lägstalöner och en avtalspension som är jämbördig med tjänstemännens.

– Det är bra att kombinera procenttal med krontal (krav i form av ett fast belopp i kronor, red. kommentar) i förhandlingarna. På lågavlönade områden ska vi använda krontal. Jag är nöjd med hur vi lyckades med det på tvättavtalet.

– Arbetstidskompensationen för skiftet av annandagpingst till nationaldagen.

– På fem avtalsområden lyckades vi få in att medlemmarna får full lön de två första veckorna om de drabbas av en arbetsrelaterad skada.

– På de flesta områdena lyckades vi bra med implementeringen av den nya arbetstidslagstiftningen om elva timmars dygnsvila. Men på teknikavtalet nådde vi inte riktigt ända fram till att få elva timmars dygnsvila i direkt anslutning till ett långt övertidspass. Jag tycker det är en viktig skyddsregel.

Vad har du för kontakt med fabriksgolvet i dag?

– Jag är ute på förhandlingar 40-45 gånger per år. Varje vecka. Jag håller i utbildningar. Jag har många kompisar som jobbar i industrin också. När jag är ute på arbetsplatserna försöker jag gå ut i produktionen och se mig omkring och prata med folk.

Vad är IF Metall dåliga på?

– Vi är inte direkt dåliga på något. Men det har varit en turbulent tid. Innan sammanslagningen med Industrifacket anställdes få, trots att många förhandlingsombudsmän gick i pension. Det blev en tuff arbetssituation. Nu måste vi bli bättre på att reflektera kring omvärlden, fundera kring vad vi vill och forma egna strategier.

– På avdelningarna har funktionärerna fått för mycket administrativa uppgifter. Fokus måste vändas mot arbetsplatserna. Särskilt arbetsplatser utan klubbar.

Hur ser du på industriavtalet?

– I grunden bra för att vi ska nå framgång. Vi måste ha forum för att hitta lösningar tillsammans med arbetsgivarna. Det kan vara energifrågor, kompetensförsörjning och omställningsförmåga. Där kan vi även utveckla arbetet med rehabilitering och långtidssjukrivna.

– Sen ska vi förhandla om villkoren. Då finns förhandlingsordningen i Industriavtalet som ger förutsättningarna. Om vi inte kommer överens kommer de opartiska ordförandena, opo, in. Men det är ändå vi själva som beslutar om vilket avtal vi skriver på.

– I samordningen får vi samlad tyngd gentemot arbetsgivarna.

– Vi måste utveckla processen fram till avtalskraven. Så alla känner sig delaktiga. Det finns svårigheter att dels samordna inom Industriavtalet och LO och dels skapa en delaktighet inom det egna förbundet.

– Jag tror industriavtalet är dåligt känt ute i landet. Något vi håller på med i Stockholm.

Vad vill du säga till medlemmarna som tvingas jobba övertid när arbetsgivarna använder kommentarerna till teknikavtalet som argument när övertid beordras?

– Arbetsgivaren har den rätten enligt kollektivavtalet. Om arbetsgivaren tvingar ut medlemmar på övertid ska medlemmen gå till klubben som ska begära förhandling i frågan och försöka hitta lösningar.

– Ofta bygger problemen på att arbetsgivaren har dålig produktionsplanering. Det händer oftast på de stora arbetsplatserna.

– Problemen har uppstått när många gått tillbaka till line-arbete. För att kunna köra övertid krävs att alla ställer upp, annars kan inte produktionen köras.

Hur ska facket lyfta fram arbetsmiljön i avtalsarbetet?

– Arbetsmiljön ska inte behöva lyftas fram. Den ska integreras i förhandlingsarbetet. Förhandlare ska ha nära samarbete med skyddsombud. Det ska ske naturligt.

– När vi förhandlar ska vi göra analyser. Vilka konsekvenser får försämringar eller förbättringar på arbetsplatsen på kort och lång sikt så man vet vad man tar ställning till.

– Under lång tid har arbetsmiljöarbetet legat på sidan om. Vi måste utveckla arbetsmiljökunskapen för förhandlarna. Båda lokalt och centralt.

Många anser att facket tappat i inflytande. Hur ska medbestämmandet stärkas?

– Förtroendevalda måste få mer stöd och utbildas och använda den lagstiftning och avtal vi har idag. Arbetet är mer pressat. Arbetsgivarna ligger på mer, det har jag märkt i ökat antal centrala förhandlingar i dessa frågor.

– När vi träffar central överenskommelser måste vi ha tydliga regler om inflytande och stupstockar så inte arbetsgivaren ska bestämma vid oenighet. Förtroendevalda måste känna en trygghet när de är utsatta.Håller du med om att facket tappat frågan om det goda arbetet?

– Efter 90-talets kris tog arbetsgivarna initiativet när alla skulle införa Lean production. När vi drev det goda arbetet så fokuserade vi för lite på produktivitetsfrågan så arbetsgivarna hoppade på leankoncepten som tydligt fokuserar kring produktivitet.

– Vi tappade fart i frågan och många klubbar var inte ens med på tåget. Nu har vi en annan verklighet. Till kongressen i vår kommer en rapport som visar att det goda arbete kan fungera med dagens villkor.

– Det handlar om att utveckla industriarbetet i partssamverkan och hitta vinn-vinn situationer. Som skapar produktivitet och bra arbetsmiljö.

– Ett bra exempel är Volvo Parts i Flen som lyckats. Vi måste komma bort från ensidiga arbeten. Det vinner alla på.

Varför tror du att ledamöter i avtalsrådet tycker att beslut och inriktningar fattas av förbundsledningen redan innan avtalsrådet samlas.

– Vi skulle behöva se över arbetssättet så det blir större delaktighet. När motioner av principkaraktär kommer upp på kongressen skickas de vidare till avtalsrådet. Från avtalsrådet skickas de vidare till avtalsdelegationerna. Det skulle vara bra om principfrågorna debatterades mer på avtalsråden.

– När det gäller lönekraven är det svårt. Det krävs en diskussion i varje förbund, men kraven ska också samordnas inom industrin och LO. Det är en komplex situation, men samordningen krävs för att få styrka i kraven.

Texten är korrigerad 22/1 2008.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.