Industriarbetarnas tidning

Industrin räddar glesbygden

21 februari, 2008

Skrivet av

Bara industrin kan rädda glesbygden. Det är slutsatsen i en studie av vad som hände när storföretagen flyttade från Gislaved och Söderhamn.

Rapporten ”Gislaved och Söderhamn – konsten att komma igen när storindustrin flyttat ut” ges ut av regeringens globaliseringsråd och har skrivits av Pär Isaksson, journalist på Affärsvärlden.

Isaksson har jämfört vad som hände med Gislaved och Söderhamn efter att bägge orterna i början av 2000-talet drabbats av två stora nedläggningar.

I Gislaved stängde Continental däckfabriken och 770 anställda miste sina jobb – 1 600 om man räknar med underleverantörerna. I Söderhamn hade amerikanska Emerson tagit över Ericsson-fabriken strax innan telekomkrisen slog till och gjorde 1 200 anställda arbetslösa.

Studien visar vad som hände sedan. I Gislaved gick det betydligt bättre än i Söderhamn. Och det beror inte på faktorer som annars brukar tas fram som avgörande: utbildningsnivå, infrastruktur, kommunens inställning till företagande. I Gislaved är i själva verket både utbildningsnivån lägre och infrastrukturen sämre utbyggd än i Söderhamn.

Det avgörande var istället att det fanns många privata företag inom industrin. I Gislaved arbetar 50 procent i industrin, i Söderhamn endast 16 procent.

Den höga andelen industriföretag hjälpte Gislaved. Det är lättare att sälja industriprodukter än tjänster på export. Markanden för tjänster tenderar att vara lokala.

Vidare dominerar bilindustrin och annan avancerad industri i Gislaved som ingår i ett kluster med många företag specialiserade på plast-, gummi- och metallprodukter. I Söderhamn dominerar träförädling och produktion av skogsbruksmaskiner som, enligt rapporten, kännetecknas av lägre tekniknivå och sämre produktivitet än bilindustrin.
Läs hela rapporten här:
/wp-content/uploads/importedmedia/b7ee899e.pdf

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.