Industriarbetarnas tidning

Sjuk och arbetslös – glöm nytt jobb

20 februari, 2008

Skrivet av ANIKA AGEBJÖRN

Människorna är motiverade. Handläggarna på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har gott om resurser att hjälpa dem tillbaka till ett arbete. Ändå får arbetslösa sjukskrivna sällan jobb igen.

Orsaken finns att söka främst hos arbetsmarknaden själv, hävdar Daniel Melén, som på fredag disputerar i sociologi vid Lunds universitet. Han har undersökt varför så många fler arbetslösa är sjukskrivna, jämfört med befolkningen i stort. Bland de långtidssjukskrivna (mer än 60 dagars sjukskrivning) är nästan var tredje arbetslös, jämfört med mindre än en på tio bland befolkningen i stort.

Daniel Melén följde ett samverkansprojekt 2005 mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som syftade just till att få tillbaka arbetslösa långtidssjukskrivna i arbete. Han har också intervjuat handläggare och en grupp arbetslösa sjukskrivna.

I projektet fanns både sjukskrivna, som av Försäkringskassan bedömdes ha så mycket arbetsförmåga att de skulle kunna rehabiliteras tillbaka till arbetsmarknaden. Samverkan med Arbetsförmedlingen bestod bland annat i hjälp med kontakter och stöd i att träffa tänkbara arbetsgivare.

– De som kom med i projektet bedömdes vara motiverade till att arbeta igen, vilket de också själva gav uttryck åt, berättar han. Handläggarna hade också gott om resurser och tyckte att de gjorde ett bra jobb.

Med de förutsättningarna borde de som ingick i projektet ha kunnat få jobb igen. Men de arbeten som några av dem lyckades få var med hjälp av statliga lönebidrag.

– De får inte jobb för att arbetsgivarna inte vill anställa dem, säger Daniel Melén. Och det är ju rimligt utifrån arbetsgivarnas perspektiv. Varför skulle de anställa en sjukskriven med kanske nedsatt arbetsförmåga om de kan välja en fullt frisk högpresterande person?

Arbetsmarknadens bedömning av de försäkrade väger tyngre än deras egen arbetsmotivation, eller handläggarnas insatser i projektet, konstaterar han. Handläggarna har att välja mellan att rehabilitera till obefintliga arbeten eller skapa arbeten med hjälp av lönebidrag.

Det här beror på att arbetsmarknaden har förändrats, säger Daniel Melén. Sedan början av 1990-talet har de tillfälliga anställningarna ökat, på bekostnad av fasta jobb. Stressen och kraven på anställda har också ökat. Resultatet blir att personer som tidigare fungerade bra i arbetslivet i dag av arbetsmarknaden bedöms som arbetsoförmögna. En bedömning som har anammats av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Och, påpekar Daniel Melén, de arbetslösa sjukskrivna har också många gånger accepterat att de är ”arbetsoförmögna” enligt gällande kriterier.

I det dominerande synsättet i dag betonas individernas attityder till arbete. Bristande motivation anses vara en viktig förklaring till arbetslöshet.

– Men om man ensidigt riktar sökarljuset mot individerna riskerar man missa viktiga förklaringsfaktorer, varnar Daniel Melén.

Texten är korrigerad 20/2 2008.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.