Industriarbetarnas tidning

Var tredje industrielev missar slutbetyg

5 mars, 2008

Skrivet av HELENA GUNNARSSON

Satsningen på teoretiska ämnen på yrkesprogrammen ledde till att arbetarbarnen slogs ut. En av tre industrielever lämnar gymnasiet utan slutbetyg och det blev inte fler som läste vidare, visar en granskning som gjorts av Dagens Arbete och Skolvärlden.

När gymnasiet reformerades i början av 90-talet blev de tvååriga yrkesprogrammen treåriga. Nu skulle även eleverna på de praktiska programmen få högskolebehörighet och för det krävdes att de läste samma kärnämnen som eleverna på de teoretiska programmen.

Socialdemokraternas mål var att göra gymnasiet mer jämlikt. Men i stället skapade det större sociala skillnader och tusentals elever lämnade gymnasiet med ett ofullständigt slutbetyg.

Skolverkets statistik visar att var tredje industrielev går ut gymnasiet utan godkänt slutbetyg. Det är en utslagning som politikerna inte längre kan blunda för, anser Jonas Olofsson, docent i ekonomisk historia som forskat om den svenska yrkesutbildningen.

– Den viktigaste förklaringen är teoretiseringen av yrkesprogrammen, säger han.

Samtidigt misslyckades socialdemokraterna med sin ambition att få fler yrkeselever att gå vidare till högskolorna. Dagens Arbete har tillsammans med Skolvärlden granskat hur många yrkeselever som läste vidare efter de tvååriga yrkeslinjerna på 80-talet, jämfört med de elever som gått ut de nya treåriga yrkesprogrammen från 1997 till 2003.

Siffrorna visar att skillnaden är marginell. Av de yrkeselever som gick ut mellan 1981 och 1991 hade i snitt 14,6 procent läst vidare inom tio år efter utbildningen. Det är alltså elever som först var tvungna att läsa in högskolebehörigheten på komvux eller folkhögskola. För dem som gick ut under det nya gymnasiets första sju år har i snitt 16,7 procent läst vidare*.

Men då ska man ha i åtanke att siffrorna bara omfattar de elever som klarat gymnasiet och fått ett slutbetyg. Av den totala andelen elever som börjat på yrkesprogrammen, är det en ännu mindre andel som tagit sig till högskolan. Trots att de nya gymnasieprogrammen gav en grundläggande högskolebehörighet, blev det alltså inte fler som gick vidare till högre studier.

En förklaring till att så många yrkeselever misslyckas på gymnasiet är att de teoretiska ämnena inte anpassats till yrkesinriktningen. En annan att de elever som söker sig till de praktiska programmen har blivit svagare.

Läs hela artikeln Sveket mot yrkeseleverna.

* Fotnot: I beräkningen ingår inte medieprogrammet och det estetiska programmet eftersom dessa i praktiken är studieförberedande.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen