Industriarbetarnas tidning

”Facket ska vara öppet för alla”

9 maj, 2008

Skrivet av

En hållbar värld kräver rättvisa. Rättvisa förutsätter starka fackföreningar där den enskilde medlemmen sätts i centrum. Det är kärnan i IF Metalls nya programförklaring.

Förslaget till programförklaring läggs fram och diskuteras på IF Metalls kongress som börjar på tisdag.

– Programförklaringen är viktig, säger Stefan Löfven, IF Metalls förbundsordförande.

– Den anger inriktningen för det kommande arbetet. Den blir kittet i organisationen och den tydliggör – både internt för medlemmarna och utåt gentemot omvärlden – vad vi vill åstadkomma.

Vilken blir förbundets viktigaste uppgift under den kommande kongressperioden?

– Att stärka organisationen och sätta medlemmen i centrum. Alla ska känna sig välkomna och det fackliga arbetet ska bedrivas nära medlemmarna.

– Vi säger att facket ska vara ett forum, ett verktyg och en livlina för medlemmarna. Då måste det också vara ordning och reda i organisationen. Möten, studier, styrelsearbete måste fungera så att facket blir tillgängligt för den enskilde medlemmen.

Programförklaringen slår fast att ”nya behov växer fram och gamla lösningar behöver omprövas”. Vilka är de nya behoven?

– Vi lever under nya förutsättningar. Till exempel: fler och fler har kortare anställningar eller jobbar i bemanningsföretag. Det skapar nya villkor för oss när vi ska rekrytera medlemmar. Hur ska vi få in dem i den fackliga gemenskapen?

– En annan ny förutsättning rör ett helt annat plan: det internationella. Där måste vi hämta in det försprång kapitalet har. Bland annat genom internationella ramavtal. Det är en skam att bara sex svenska företag har ramavtal. Att få fram fler ramavtal är en given prioritering för oss.

Och de gamla lösningarna som behöver omprövas?

– Där handlar det knappast om att slänga något i papperskorgen. Utan snarare komma bort från tankar som att ”vi i Sverige kan fixa lösningarna på egen hand”. Vi kan inte tänka bort den nationella nivån, där ska vi uträtta så mycket vi kan. Men utvecklingen kräver också att vi tänker in den internationella nivån. Inte minst i nästa års val till EU-parlamentet. Det har betydelse för oss om den församlingen är röd eller blå.

Ni tar upp arbetslinjen. Vad är den viktigaste skillnaden mellan IF Metalls arbetslinje och regeringens?

– Vår uppfattning bygger på att både individen och samhället har ett ansvar. Individen har ett ansvar att söka jobb och utbilda sig. Samhället ska å sin sida stötta folk på väg från ett jobb till ett annat. Men regeringen anser att detta bara ligger på individens ansvar.

– Samtidigt sänker regeringen ersättningarna och drar ner på bristyrkesutbildningar och komvux. Följden blir att vakanser inte besätts och de arbetslösa förblir utan arbete. Antalet långtidsarbetslösa ungdomar har exempelvis tredubblats under alliansregeringens tid.

Hur ska medlemmarna ”dra nytta av globaliseringen” som ni säger?

– Först av allt kan man inte se globaliseringen som ett nollsummespel där en vinner och den andre förlorar. Globaliseringen ger andra den möjlighet som vi haft i att investera, producera, exportera. I grunden en bra utveckling som även gynnar oss. Visserligen skärps konkurrensen. Men vi kan klara den om samhället har en genomtänkt strategi för forskning, innovationer, energi, tillgång på riskkapital.

– Dessutom måste vi skapa verktyg som hjälper människor i omställningen. Vi har ett omställningsavtal, som naturligtvis kan bli bättre. Men vi behöver också en bra a-kassa om omställningen ska kunna fungera och om globaliseringen ska kunna få acceptans i de breda folklagren.

Varför är det internationella arbetet så viktigt?

– Vi är en del av globaliserad ekonomi. Det innebär att vi måste förlänga det fackliga arbetet ut i Europa och resten av världen.Vi vill se flera internationella ramavtal inom svenska koncerner. I dag har bara sex företag ramavtal.

– Facket har tappat mark mot det internationaliserade kapitalet. Såväl internationella som nationella regelverk krävs för att länder och enskilda företag ska respektera de mänskliga rättigheterna i arbetslivet.

– Att stötta våra kamrater ute i världen innebär också en hjälp till oss själva. Alltfler arbetar i ekonomiska frizoner utan några som helst rättigheter och till låga löner. Risken är att deras dåliga villkor spiller över på oss. Därför måste vi sträcka ut en hand till de arbetarna.

Ni vill bjuda in motparterna och staten för att stärka industriarbetets status och innehåll. Vad står högst på önskelistan?

– Vi vill att industrijobben ska kunna attrahera dagens ungdom. I industrin får de jobb. Och jobben ska vara utvecklande med bra arbetsmiljö och bra betalda. Utvecklande jobb stärker också företagens konkurrenskraft och effektivitet. Det där hänger ihop.

– Vi har tagit upp frågan med arbetsgivarna i samband med avtalsrörelsen. Och vi samarbetar i ett antal teknikcollege med gott resultat.

Arbetsgivarna säger ja till teknikcollege men varför så njugga med kompetensutvecklingen i företagen?

– Det där har vi funderat mycket på. Jag tror företagen mest ser kompetensutveckling som en kostnad och inte som en nödvändig investering. Samtidigt ska också vi vara självkritiska i facket. Vi kunde ha drivit frågan hårdare.

Hur kommer det att märkas att förbundet tycker att det är viktigt med utveckling av kunskap, lön och arbetsorganisationen?

– Det är redan på gång. Vi har en grupp i arbete som ser hur man ska anpassa idén om det goda, utvecklande arbetet till dagens förutsättningar. I dag sker det mesta av monteringen på lina. Frågan är: hur ska vi utveckla de jobben och tillföra mer indirekt arbete till befattningarna?

Ni ser EU som ett forum för fackliga strävanden. Tror du inte många i dag – efter Lavaldomen i EG-domstolen – ser EU som en facklig bakåtsträvare?

– EG-domstolen är en dömande institution. Men EU är inte bara juridik. EU är ett politiskt projekt. EU påverkar oss varje dag vare sig vi vill det eller inte. Därför måste vi ta steget in i politiken och se till att stifta lagar som lägger grunden för bra domstolsbeslut i framtiden. Precis som vi gör här hemma.

Varför är klimatfrågan en facklig fråga?

– Därför att våra medlemmar berörs av klimatförändringarna. Våra medlemmar vill ha en bra livsmiljö. Något annat alternativ existerar inte. Vi måste klara omställningen. Det är offensiv som gäller. Vi ska inte lägga ner industri utan att utveckla och investera. Och få till stånd internationella regler.

– Det ska sättas press på företagen, men vi får inte pressa ut företagen. Då hamnar produktionen i länder där man tar mindre hänsyn till miljön än hos oss.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.